Tips om ämnen kring Brevikshalvön

  

  Metodmässiga frågor med anknytning till hela boken

Faror och fördelar med amatörhistoriker? Författarna är imte professionella historiker. De kandärmed ha fallit offer för vanliga faror, men kan också ha haft betydande fördelar jämfört med fackhistoriker.
Diskutera: Vilka faror kan det vara fråga om? Hur har författarna lyckats undgå dessa faror? Vilka fördelar har uppnåtts genom att de inte varit professionella historiker utan lokalt engagerade personer som skrivit boken?

Farliga frestelser? Diskutera: vilka frestelser som författarna kunnat falla för: Lever de  mitt i händelsernas centrum och handlingarnas vardag, så att de som författare blivit hemmablinda och olämpliga som författare? Eller tvärtom därigenom bättre förutsättningar att ge en bra beskrivning av halvöns historia?

Källkritik som viktig metod? Diskutera: Hur Hur källkritiska har faörfattarna varit i sitt urval och sina beskrivningar? Var synes källkritiken ha brustit?

Sanning kontra tolkning? Diskutera: Ge exempel ur boken på sanningar och exempel påtolkningar, som inte nödvändigtvis är solklara sanningar. Diskutera hur man i stället skulle ha beskrivit det som skett utan att tänja för mycket på det som ser ut som sanning.

Författarnas objektivitet och bokens objektivitet? Diskutera: Hur objektiva har författarna varit i sina urval, analyser och beskrivningar? Vilka kriterier bör din diskussionsgrupp använda för att diskutera grad av subjektivitet och objektivitet?

Ansvarsfull historia? Historien för ett geografiskt område kan skrivas på olika sätt. Historiker diskuterar idag hur historiebeskrivning kan vara mer eller mindre ansvarsfull. Diskutera: Är boken skriven på ett ansvarsfullt sätt? I vilka avseenden tycker du att den är inte är det? Hur skulle i de senare fallen framställningen i boken ha ändrats för att du skulle anse text och bilder vara mer ansvarsfulla?

Ironi-fara? Tolkning av historiska företeelser (dokument, data, berättelser, o.s.v.) kan alltför lätt bli ironisk. Det är en fara som är allför vanlig bland professionella historiker. Diskutera: Har författarna fallit i den fällan?

Språkvalets betydelse? Bland andra framhåller historiefilosofer och religionhistoriker gärna att när språk används så konstueras verklighet. Genom att namnge ting, relationer och händelser så har sammanhang skapats och verklighet konstruerats. Språkforskare framhållerdessutom gärna att vi alla är slavar under de metaforer vi väljer att bruka, bland annat därför att metaforerna (oftast omedvetet) styr våra tankesätt. Diskutera: Vilka symboler har författarna använt sig av i sitt språk och sitt bildval? Hur har valet av symboler och metaforer styrt bokens historieframställning?

Bäst-före-datum? Boken har troligen en begränsad beständighet: Framtida omtolkningar kan tänkas och man kan diskutera flera historiografiska och metodmässiga frågor kring bolens berättelser: Krävs det mer än 70 års distans för att man skall kunna skriva någon intressant historia kring ett tema? Författarna har lagt tonvikten på detaljer fram till 1940-talet för att ta hänsyn till sådana problem. Diskutera: Vilka dela av boken bedöms ha mer bestående värde än andra delar?

Bildernas och kartornas inverkan? En bild säger mer än tusen ord. Boken har många bilder och kartor. Diskutera: Vad ger dessa för mervärde utöver textan? På vilka sät kan bilderna och kartorna styra upplevelsen av Brevikshalvöns historia, så att den okritiske läsaren får snedvridna uppfattningar av vad som hänt? Hur skulle kartorna kunnat bli bättre? Vilka bilder saknas?

Rätt urval? På hemsidan finns det hundratals sidor med material som inte kommit med i boken. Flera av de många intervjuerna innehåller mycket intressanta historier och detaljer, varav endast ett litet urval finns med i boktexten. Diskutera: När diskussionsgruppen läst igenom intervjuerna och lyft fram några exempel på berättelser som inte går att återfinna i boktexten, går det då att diskutera argument för och emot att de borde ha varit med där?

Problemens betydelse? Historiker påstår ibland att all historiebeskrivning och all historieteori baseras på historieförfattarnas problematiska erfarenheter. Diskutera: Kan detta verkligen stämma? Om så är fallet, vad kan man tänka sig att bokens författare upplever som fundamentala problem i Brevikshalvöns historia? Kan det t.e.x. vara att ge de underprivilegierade personerna en  röst för upprättelse långt i efterskott?

Inget kulturarv? Begreppet kulturarv slog igenom i svensk språktillämpning under 1980-talet. Det begreppet förekommer inte i boken. Kulturarv brukar avse antingen gamla föremål, såsom arkitektur och konst, eller något väsentligt andligt arv, såsom gemensamma värderingar, vanor eller idéer. Det förefaller som kulturarvsbegreppet från att ha betonat bildning alltmer övergår till att avse produktion av upplevelser, d.v.s att den moderna kulturarvsindustrin sysslar med tolkning och paketering för att producera kulturupplevelser i anslutning till utvalda fysiska ting. Diskutera: Saknar du något "kulturarv" i boken? Har författarna på ett olämpligt eller olyckligt sätt valt bort det begreppet?

• Verksamheten vid Dyviks Löängar kan ses som etttydligt vidarförande av gammalt kulturarv.

• Det aktiva bevarandet av flera av de gamla husen och bebyggelsemiljöerna i Breviks sommarstad är en   kulturarvgärning som många människor uppskattar.

• Ett tredje exempel är kommunens stadsplanerare som vill behålla stora tomter och undvika vissa typer av nya hus för att anpassa den framtida bebyggelseutvecklingen till halvöns kulturarv. 
  Borde boken på ett annat sätt ha diskuterat sådana exempel i kulturarvstermer? Eller gör författarna en bättre kulturarvsgärning med sin bok, utan att försöka prata om kulturarvsbegreppet?                        

                                                Ämnen med anknytning till kapitel 1
Ortnamnens betydelse för historiska rötter? I kapitel 1 och i de olika kapitlen i boken Del II finns många gamla ortsnamn förklarade. Diskutera ortnamnens ålder och vad gamla förlaringar ger för intressant information. Diskutera vilka intressanta ortsnamn som du tycker saknas i boken. Varför är de intressanta?

                                                    Med anknytning till kapitel 2
Få fakta ger stor tilltro? Det finns ofta en fara i att veta lite om något fenomen. Med få fakta blir allt så enkelt att förhålla sig till! Ett extremt exempel kan belysa detta: För många svenskar är fredagskvällen den 28 februari 1986 enkel som historisk händelse - Christer Pettersson mördade Olof Palme! För en ambitiös historiker finns det nu efter 25 års faktasamlande hos polisens Palme-grupp så mycket kunskapsdetaljer från den natten, att det nästan inte är möjligt att sammanfatta dem till en sannolik analys av vad som verkligen hände. Det är ett extremt exempel på att man inte ser skogen för alla träd. När det gäller Brevikshalvöns historia har så lite historiska fakta tidigare sammanställts, att den här boken kan upplevas som mer förtroendeingivande än den kanske är. Diskutera: Är det ett problem att boken är är ett förstlingsverk? Hur ser farorna med detta ut- det vill säga att många läsares kunskaper om Brevikshalvöns historia (utanför den egna tomten) är låg?

Tolkning kan lätt bli avslutande? När man berättar en historia så ger man den gärna en början och ett slut. Bokens kapitel 2 kan ses som ett exempel på detta. Diskutera om detta är ett problem och hur man i så fall möjligen kan kringgå det.

1900-talets brytpunkter? Periodgränser kan ofta vara knepiga att fastställa. Boken bygger på att det finns några relativt tydliga sådana gränser: År 1900 då Brevik började byggas; år 1930 då markisskiftet ägde rum; år 2000 då halvön började detaljplaneras. Därtill förekommer några mindre tydliga periodgränser och i kapitel 2 sammanfattar bokens författare viktiga brytpunkter under 1900-talet för att definiera sådana gränser. Diskutera hur väl dessa stämmer med diskussionsgruppens uppfattning.

                                                     Med anknytning till kapitel 3
Med halvön under Hörstadius? Bokförfattarna har medvetet skrivit mycket kort om den omfattande uppryckning av Brevikshalvön som skedde under Gustaf Hörstadius tid som godsägare. Diskutera vad som läsaren därigenom missar i förståelse av halvöns innehåll och utseende idag.

                                               Med anknytning till kapitlen i del II
Din plats i halvöns historia? Här förutsätts att du och några bekanta har förfäder som bott på Brevikshalvön. Diskutera: Vilken roll för halvöns utveckling kan man säga att de haft? Vilken roll har du själv spelat? Hur skall rollerna beskrivas på ett meningsfullt sätt? Vilka lokala rötter vill diskussionsgruppen betona? Hur fördelar sig dessa rötter mellan händelser, artefakter, platser, avlidna personer, egna och andra personers handlingar? Hur ser du på det ansvar du eller dina förfäder har för att halvön ser ut som den gör idag?

Gnetholmens gåtor? I kapitel 8 beskriver författarna några historiska gåtor. Diskutera: Hur skall man se på bokens förklaringar och hur skall alternativa förklaringar kunna se ut? Är dessa mer eller mindre sannolika än bokens? Vilka vägar kan tänkas för att eventuellt nå gåtornas lösningar?

                                                   Med anknytning till kapitel 9?
Stockholms närhet och nya transporter? Boken betonar betydelsen av de olika dominerande transportslagen och hur de styrt mycket av halvöns utveckling. Diskutera betydelsen av att Tyresö har gångavstånd till Stockholm. Kan det ha medverkat till att det inte verkar ha utvecklats någon speciellbygdedräkt i Tyresö? Eller är betydelsen av att halvöns invånare hade båtar större för att ingen bygdedräkt verkar ha kommit till för flera hundra år sedan? Kan det vara så att Sorundaborna utvecklade sina folkdräkter därför att det var en mer sluten bygd med mindre täta kontakter med personer från andra kulturer? Diskutera också om det är en bra avvägning att nyare transportslag såsomhelikopter, flygplan, hydrokopter har fått en undanskymd plats i boken. Är det en  bra prioritering avsidutrymmet och kommer samma sak att gälla i nästa bok om säg 50 år?

                                                 Med anknytning till kapitel 10?
Värnpliktens sekel? 1900-talet är värnpliktens sekel. Redan år 1892 infördes visserligen 90 dagars värnplikt och samtidigt beslöts att grundskatterna successivt skall avskaffas fram till år 1904 och staten ta över kostnaderna för indelningsverket. Men redan år 1901 infördes allmän värnplikt i 8 månader vilket ersatte indelningsverket. Före första väldskriget: Försvarsviljan var brett spridd i början av seklet och Föreningen För Stockholms Fasta Försvar, FFSFF, bildas år 1902 och börjar bygga värn, bland annat i Tyresö. Vi vet inte hur mycket Tyresöborna var inblandade i dessa omfattande investeringar. Inte heller hur den omfattande Nationalinsamlingen år 1912 för en pansarbåt engagerade, men den gav det enorma beloppet 17 Mkr, så försvarsviljan fanns nog även här. (Om den inte motverkats av de skjutövningar som överstelöjtnant Leijonhufvud med hela sitt regemente höll under några dagar sommaren 1906 ”på Tyresö” enligt markisens memoarer.)  Under första världskriget: Under mobiliseringen den 4 augusti 1914 ringde kyrkklockorna i Tyresö i 3 timmar och 500 artillerister inkvarterades snart i Tegelbruket och 200 artillerister inkvarterades i Uddby gård. Omfattande värnsystem planerades i bergen söder om Tjärnstigens början, men byggdes aldrig. Däremot högg man ner mycket skog i Vissvass och pålade inloppet vid Mörumström till Ällmorafjärden. Och betongvärnet vid Borgviken (=Breviksvägen 157/159) byggdes år 1916. Av andra världskriget märktes nog här mest dels den stora invasionsövning som genomfördes 12-15 sept 1939 på Brevikshalvön av Svea Livgarde, männens beredskapstjänstgöring, kvinnornas kamp med ransoneringarna och tillhörande ransoneringskuponger och dels bombningarna på kvällen den 22 februari 1944 då ryska flygplan bombade Stavsnäs, Eriksdal, Järla station och Spillersboda brygga på Blidö. Bomberna vid Stavsnäs hördes nog hit. Efter andra världskriget: Atombomberna den 6 augusti 1945 över Hiroshima och 9 augusti över Nagasaki rubbar alla försvarsritningar och trots en militär upprustning bland våra grannar (och det kalla kriget) så har i praktiken den allmänna värnplikten försvunnit i slutet av 1900-talet eftersom försvarsbudgetarna har urholkats kraftigt. År 2007 diskuterades mer allvarligt att avskaffa värnplikten som princip. Diskutera: Kan värnpliktens avskaffande så småningom medföra krav på inskränkningar i den allmänna rösträtten, eftersom denna kom fram delvis som en följd av värnpliktens införande? (Redan nu är ju rösträtten diversifierad så att en stor del av Sveriges vuxna befolkning bara har rösträtt till kommun- och landstingsfullmäktige, men inte till riksdagen eller EU.) Hur har förekomsten av värnplikt påverkat halvöns utveckling under 1900-talet?

August Stridbergs uppenbarelse? Boken presenterar en ny och välgrundad teori beträffande var August Strindberg fick sin första utblick över skärgården, vilken ändrade hans fortsatta livsbana. Diskutera sannolikheten för att den teorin stämmer, jämfört med de andra teorierna som sammanfattas i kartan och nätbilagan. Vilken ytterligare information skulle behövas för att än bättre fastlägga var han fick syn på den undersköna skärgården?

                                                    Med anknytning till kapitel 11
Sandholmens ryssugn? I kapitel 11 berättas om en ryssugn som kanske är från år 1719, men som med säkerhet är byggd hösten 1952. Diskutera: Hur skall man se på definitionen av ”ryssugnar” och andra historiska lämningar i Stockholms skärgård?

Utbildningssamhällets framväxt? 1900-talet har inneburit en fantastisk utbildningsexplosion. Även om de flesta av halvöns vuxna invånare formellt var läskunniga år 1900, så förstår man av boken att det inte var så mycket mer för många av de permanentboende. Diskutera hur livet på halvön förändrats som följd av utbildningsexplosionen.

                                                    Med anknytning till kapitel 12
Telefonkatalogernas sekel? I boken har författarna haft glädje och nytta av de tidiga telefonkataloger som kom under de första åren på 1900-talet. Under bra precis hundra år har telefonkatalogerna varit till god hjälp för att förstå vem som bott var. Under 2000-talets första decennium har mobiltekniken medfört att telefonkatalogerna blivit allt mer ofullständiga som källor. Diskutera: Hur tillförlitliga är katalogerna som historiska källor? Hur kan framtidiens historiker få motsvarande information?

Den billiga energins sekel? 1900-talet har varit det århundrade då Brevikshalvön (liksom den övriga världen) förmått utnyttja stora energiresurser och därmed kunnat skapa ett materiellt välstånd. Diskutera hur energiförsörjningen påverkat utvecklingen av halvön. År 1900 så var det främst lokalt producerad ved och havre som stod för energin, vid sidan av vindkraft för segelbåtar och en liten del råolja till tegelbrukets bogserbåtar. Nu tar bostadsuppvärmning och transporter energi från stora delar av världen till halvön – för att inte tala om matförsörjningen, som år 1900 i mycket hög utsträckning var lokalt producerad. Hur hade fritidshusexploateringen sett ut och hur hade permanentningsvågen sett ut om energipriserna varit tio eller 50 gånger högre än hittills?

Sjukvårdsexplosionen? 1900-talet har inneburit en enorm expansion för sjukvården. Man kan se detta som ett led i ökad individualism och materiellt välstånd under 1900-talet. Spanska sjukan dödade 30000 svenskar åren 1918-1920. Efter år 1939 tillkom antibiotika som en av många fantastiska livräddande uppfinningar. Fram till år 1970 hörde Tyresö till Danderyds länssjukhus och det var inte lätt för de permanentboende att få medicinsk vård. Man fick nog i hög grad förlita sig till gamla huskurer. Sen kom Nacka sjukhus och inte minst Husläkarereformen år 1988. Diskutera: hur har sjukvårdsexplosionen påverkat livet på Brevikshalvön och halvöns utveckling under 1900-talet?

Sexualrevolutionen? Invånarna på Brevikshalvön har troligen i alla tider haft liknande sexuella behov som idag, men beteendet och normerna har ändrats. Genom den medicinska teknikutvecklingen, att P-piller började användas i Sverige år 1964, skapades helt nya förutsättningar. Här kan man tala om en revolution för ungdomsgenerationerna: från att 1910 års preventivmedelslag förbjöd förevisande av preventivmedel, via att man från år 1938 fick prata offentligt om preventivmedel och till dagens system från år 1975 med fri abort t.o.m 18:e veckan. Om 100 år kan detta piller kanske ses som en av 1900-talets stora förändringar, men det är inte lätt att formulera betydelsen för Brevikshalvöns utveckling. Revolutionsåret 1964 fick inte bara konsekvenser för Flower-Power-rörelsen omkring år 1968 utan framför allt för det politiska livets och massmedias attityder till traditionella sexualbeteenden och normer. Diskutera: Har sexualrevolutionen haft någon betydelse för Brevikshalvöns omvandling och utveckling? Vilka betydelseaspekter är i så fall intressanta att lyfta fram? Vilka aspekter kan framtida historiker tänkas bli intresserade av när de ser bakåt på 1900-talet? Är frågorna ointressanta att diskutera på lokal nivå och enbart relevanta på nationell nivå? Varför i så fall? För diskussionen kan kanske följande faktapunkter vara av intresse som underlag:
• I Sverige har vi mellan 30 och 40 tusen aborter per år och 25 % av alla graviditeter leder till abort. 35000/9000000 = 3,9 promille.
• Före 1975 års abortlag hade vi cirka 20000 illegala aborter per år och cirka 75 kvinnor dog av sviterna per år.
• Dödsstraff återinfördes i USA år 1976. Därefter har 1057 dödsdomar verkställts på 303 miljoner invånare, dvs 0,03 promille av befolkningen. Det mest intressanta är att i Sverige har detta skett utan någon upprörd diskussion om annat än dödsstraffen i USA. Fostermorden har tydligen setts som helt problemfria.
På vad sätt har till exempel dessa etiska frågor med Brevikhalvöns utveckling att göra? Och hur mycket har Sigismund Freuds teorier från omkring år 1900 om det sexuellas betydelse i vårt undermedvetna påverkat den kulturutvecklingen?

Från familje- till statstrygghet? 1900-talet har inneburit en bred överföring av trygghetssystemen från att man sökt sin materiella trygghet i familjekretsen till att det är staten som formellt garanterar många dimensioner av materiell trygghet för medborgarna. Den svenska modellen ger samtidigt en grund för central maktutövning och de politiska reformerna kan bland annat ses som medel för att gynna beslutsfattarnas egna politiska maktbas. Diskutera: Hur har trygghetslagarna och bidragssystemen påverkat livet på halvön och halvöns utveckling under 1900-talet? För diskussionen kan kanske följande faktapunkter vara av visst intresse som underlag:
• 1913/14: Lag om pensionsförsäkring.
• 1960-talet: keynesianismen var en vetenskaplig garanti för framstegsoptimism – samtidigt som världsfattigdomen började uppmärksammas som ett moraliskt dilemma.
• Under 1970-talet försvagades tilltron till den industriella kulturens självklart goda framtid – och keynesianismens föll.  Oljekrisen 1973 och Harrisburgolyckan 1979.
• Föräldraförsäkringen kom 1975.

                                                        Med anknytning till kapitel 13
Föreningslivets omvandling? Föreningslivets historia på halvön har en stor plats i boken. Diskutera: Vad har bristen på närbelägna samlingslokaler betytt? (Det som fanns var: kyrka, skola, lada, storstuga, dansbana, kiosk, kafé, affär.) Vad har bristen på centrumfunktioner betytt? Vad är en förening i dag jämfört med år 1900? Boken berättar bland annat om hur tonåringarna på halvön under hela 1900-talet bildat idrottsföreningar: Vad är det för intressanta skillnader mellan barns och vuxnas föreningar – då och nu?

                                                        Med anknytning till kapitel 14
Globaliseringens roll för halvöns omvandling? Det demokratiska välfärdssamhällets överlevnad bygger på att kakan växer, att den växande industriella exporten kan finansiera de bidragssystem som väljarna röstar fram. Nationalromantiken under slutet av 1800-talet övergick så småningom hos en del till nationalsocialism och det fanns flera agitatorer på halvön fram till och med andra världskriget. Krav på pass infördes år 1914 och landet blev mer slutet. Men från år 1920 är exportindustrins avgörande roll i samhällsutvecklingen etablerad. Och det svenska ekonomiskt-politiska systemet bygger sedan dess på exportframgångar hos storföretagen och det statsbärande partiets styrka har berott av exportkonjunkturen. Valutaregleringen avvecklas 1989. Sverige säger år 1994 ja till EU. Diskutera hur man skall beskriva globaliseringens betydelse för just Brevikshalvöns omvandling och utveckling under 1900-talet. Alla pratar om globaliseringens betydelse idag, men vad har den inneburit konkret för just Brevikshalvön?

Högskattesamhällets tid? Progressiv statlig inkomstskatt infördes år 1902 – med ett tak på 4 % och ett bottenavdrag på 1000 kr (vilket var högre än medelinkomsten som var 972 kr). Kommunalskatten blev inkomstskatt år 1928 istället för avkastningsskatt. Bägge världskrigen har ökat skattetrycket och statens organiserande av hushållens vardagsliv.  Man kan säga att staten lät stora delar av krigsekonomierna leva kvar efter fredssluten. Diskutera: Hur har svenskarnas attityder till ökade skatteuttag under 1900-talet påverkats av den internationellt och historiskt sett extrema indoktrinering som skedde mellan 1680-talet och 1880-talet i samband med husförhörssystemet? I vilken grad emigrerade de svenskar som var emot den starka staten? I vilken grad är vi som stannat kvar fortfarande påverkade av statskyrkans husförhör till för tre generationer sedan? Hur påverkar detta halvön? Några ytterligare utgångspunkter för diskussioner kan vara följande påståenden:
• Efter krigssluten har politikerna inte önskat lämna från sig den ökade makten. Man har funnit att regleringssamhället varit effektivt i krig och att det borde kunna vara det även i fred. Man har då (mer eller mindre avsiktligt) glömt bort att krigsekonomiernas kvarlevnad kan ha sina nackdelar i det långa loppet.
• Arbetarrörelsens efterkrigsprogram år 1944 var fredsoptimistiskt. Självförtroendet stod på topp omkring år 1945 med en tro på möjligheten att bygga det goda samhället med samtidig ekonomisk tillväxt, socialekonomisk utjämning och en ständigt ökad roll för staten och den offentliga sektorn.
• Regeringen var övertygad om att den efterkrigsdepression ”som måste komma” skulle bekämpas med massiva statliga investeringar och med utbyggda sociala transfereringar för att upprätthålla efterfrågan.

Från mansmakt till strävan efter jämlikhet? 1900-talet har inneburit en kraftig övergång från uttalad mansmakt till tydlig strävan efter jämlikhet mellan könen. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas år 1903 och gav resultat redan 1908 när gift kvinna fick rösträtt vid val till andra kammaren. År 1919 fick kvinnor kommunal rösträtt och år 1921 kom även kvinnlig rösträtt till riksdagen och gifta kvinnor blev myndiga vid 21 år ålder. Kvinnornas rösträtt fick konsekvenser och resultatet blev följande våg av successivt allt mer utjämnande lagar.
Diskutera: Hur har utvecklingen av Brevikshalvön påverkats av obalansen mellan könen och av den något ändrade maktbalansen mellan könen? Vad skulle ha varit annorlunda idag om en annan maktbalans funnits under 1900-talet?
För diskussionen kan kanske följande faktapunkter vara av intresse som underlag:

Motsättningar mellan olika grupper? Diskutera: Vilka intressemotsättningar inom Brevikshalvön har varit praktiskt betydelsefulla under olika delar av 1900-talet? Fritidsbefolkning kontra permanentbefolkning? Permanenta pendlare kontra lokalt arbetande befolkning? I vilken grad är det relevant att tala om klassmotsättningar, och klasskamp på Brevikshalvön? Varför har dessa motsättningar inte varit så stora där som på andra orter i Sverige? Eller har de var lika stora, utan att ha efterlämnat lika mycket bestående avtryck?

Olika ägares betydelse för Brevikshalvöns utveckling under tiden 1900-2011? Diskutera: Vad har ägandet av grönområdena på halvön betytt för utvecklingen? Går det att ge exempel på för- och nackdelar ur olika aspekter?

Partipolitikens betydelse för Brevikshalvöns utveckling under tiden 1930-2011? Bokens författare är inte partipolitiskt engagerade och har haft ambitionen att söka vara politiskt välbalanserade. All historieskrivning kan likväl ses som de politiska intressenas tjänarinna. Diskutera: Tycker du att boken illustrerar det påståendet? Sök exempel som styrker respektive motsäger påståendet. Är det för övrigt så säkert att all historieskrivning måste vara de politiska intressenas tjänarinna?

Massmedias roll i omvandlingen av Brevikshalvön under 1900-talet? Man brukar säga att det var under 1960-talet som maktförhållandena mellan media och politik började förändras i Sverige. Press, radio och i synnerhet den framväxande televisionen ökade sin beskrivningsmakt på politikens bekostnad. Årtiondet såg en gradvis förskjutning från en slags kommunikéjournalistik till konfrontationsjournalistik, från vördnadsfulla referat till kritisk granskning av makten. Förskjutningen fick fullt genomslag under 1970-talet, då journalistkåren professionaliserades och anammade en ny yrkesideologi byggd på radikalism, samhällskritik och antietablissemang. Samtidigt minskade partipressens betydelse och medierna blev i allt högre grad självständiga aktörer. Från cirka år 1980 hade maktförhållandena svängt och det politiska systemet anpassat sig allt mer till medierna snarare än tvärt om. - Denna utveckling i Sverige och storstaden pågick över huvudet på invånarna på Brevikshalvön. Där hade man i början av 1900-talet fått sina nyheter främst genom Snusbullran nära kyrkan, hos handelsmannen samt vid otaliga möten med varandra under året, eftersom de flesta var släkt med eller kände de övriga bofasta invånarna på halvön. Det man behövde veta i övrigt talade markägaren på den tiden om när det behövdes. Under 1950- och 1960-talen var villaägareföreningarnas anslagstavlor betydelsefulla nyhetsförmedlare. De största politiska partierna började sända ut sina tidningar ett par gånger per år från 1970-talet och veckobladet Mitt i Tyresö spred en del lokala nyheter från mitten av 1990-talet. Under 1990-talet började Tomas Andreason sitt lokala diskussionsforum på nätet vilket var av intresse för många. Nätet (och SMS-trafiken) har börjat bli den maktfaktor som många investerare förutsett. Diskutera: Hur har massmedias roll ändras under 1900-talet och hur har det påverkat livet på Brevikshalvön? Det vill säga hur har utvecklingen av Brevikshalvön ändrats som följd av massmedias ändrade roller? För diskussionen kan kanske följande faktapunkter vara av intresse som underlag:

• Tidningen Tyresö Nyheter läggs ner 1971. Socialdemokraterna övertar tidningsnamnet Tyresö Nyheter och börjar ge ut tidningen i mars 1972. 
• Moderaterna i Tyresö ger mindre frekvent ut sin tidning
• Alla partier har problem att föra ut sina budskap.

                                                   Med anknytning till kapitel 15
Landhöjningen som påverkanskraft? Boken betonar landhöjningens betydelse. Diskutera: Ge fler exempel på landshöjningens roll för Brevikshalvöns utveckling under 1900-talet.

Natursvärmeriets växlande inriktningar? Svenskarnas intresse för naturen påstås ofta vara stort. Diskutera: Hur har intresset under 1900-talet ändrats och hur har detta påverkat Brevikshalvöns exploatering?

Invandrarnas och migrationens betydelse? Diskutera: Vilken betydelse har migrationen till och från Sverige haft för Brevikshalvöns omvandling under 1900-talet? Vilken betydelse har till exempel esterna haft efter 1944, sydeuropéer under tiden efter 1950-talets mitt, finländarnas roll? Varför har betydelsen inte varit större? Varför har betydelsen varit så stor?

Fisket som halvöns bas? Fiske (och möjligen säljakt) har varit den viktigaste grunden för Tyresögodsets etablering på Gunnbjörns tid och under medeltidens början. Fisket har därefter i flera hundra år betytt betydligt mer för Tyresöbornas uppehälle än de vattenkraftsbaserade industrierna och tegelbruket efter 1400-talet. Senare har fisket minskat i betydelse och Brevikshalvön har blivit en byggnadsverksamhets- och rekreationsbygd och en allt mer integrerad del av Stockholmsregionen. Det fanns dock mycket god tillgång på fisk i Kalvfjärden och Ällmorafjärden fram till omkring år 1965, då vattnet där blev mycket förorenat – troligen inte så mycket från Brevikshalvön som från Drevviken. När Drevviken fick bättre rening år 1980 så började en del fisk komma tillbaka i de två fjärdarna. Däremot har en kraftig utfiskning skett i Östersjön som minskat tillgången på fisk även i Erstaviken och Nämndöfjärden från omkring år 1999. Mycket lite av den katastrofen berodde på att Fiskelagen år 1896 utvidgade fiskerätten i oskiftat fiskevatten från husbehovs- till även avsalufiske eller på att Tyresö Fiskevårdsförening bildades år 1934 eller ens på att handredskapsfisket blev fritt i Östersjön år 1980. Mycket mer berodde på hur några hundra yrkesfiskare rovfiskat Östersjön med enormt effektiva fångstredskap. Diskutera fiskets historiska roll i Tyresö. Borde Tyresö snarare ha tre fiskar istället för tre kvarnhjul i sitt kommunvapen? Hur kan halvöns långsiktiga utveckling i framtiden hänga samman med olika alternativ när det gäller fiskens eventuella återväxt i Östersjön?

Jaktens roll? Vilken betydelse har jakten haft för Tyresös ekonomi och attraktionskraft under olika sekler - jämfört med fiskets, jordbrukets, skogsbrukets, kolningens, salpeterproduktionens och vattenkraftens betydelse.

Klimatpåverkan och uthållighet? Diskutera: Vilken klimatpåverkan har Brevikshalvöns omvandling medverkat till? Hur ska man se på samband mellan detaljplanering för Brevikshalvön och moderna krav på att forma ett uthålligt samhälle? Hur har uthålligheten för Brevikshalvön förändrats under de senaste hundra åren? Vad är mer eller mindre uthålligt – och varför? Vilka uthållighetsaspekter eller dimensioner är mer betydelsefulla än andra – och varför?

                                                   Med anknytning till kapitel 16
Håller historiens vågor? Historieskrivning kan ibland lyfta fram historien som en framstegsprocess med utveckling till det bättre, ibland som ett fortgående förfall till det sämre och ibland som en ständig upprepning av samma företeelser. Boken anlägger i kapitel 16 ett perspektiv där Brevikshalvöns historia under 1900-talet har gått i vågor. Diskutera: Håller du med om den historiesynen att flera tydliga vågor har kännetecknat halvöns 1900-tal? Täcker de beskrivna vågorna i så fall in de mer väsentliga delarna av halvöns historia? Vilka väsentliga historiska aspekter hamnar utanför vågorna och deras inflytande? Är du säker på att de verkligen är utanför?

Undantag som problem? I boken talas om hur många invånare på Brevikshalvön under stora delar av 1900-talet varit irriterade på kommunens vägran att ge dem tillstånd att bygga till sina små hus. Samtidigt har det förekommit uppmärksammade exempel på hur vissa hus fått byggas stora. De få undantagen från byggrestriktionerna har skapat osämja och problem. Diskutera det juridiska och moraliska i dessa undantag och hur händelserna kring dessa fastigheter har påverkat halvöns boende.

Finansieringens och det finansiella systemets roll i Brevikshalvöns exploateringsvågor? Det är troligen folkpensionärerna som drabbades hårdast av inflationen eftersom de gamla i sin ungdom uppfostrats till sparsamhet, vilket blev en vanvettig egenskap under 1980-talets höga inflationstakt i Sverige. Svenska folket slutade spara och började leva över sina tillgångar och förlita sig till att staten skulle klara socialvården och pensionerna. Diskutera: Hur har kreditrestriktioner och lånemöjligheter påverkat utformningen av husen och takten för husens tillkomst? Hur har finansieringen av tomtköpen inverkat, det vill säga markisens flitiga erbjudanden om avbetalningsplaner? Bankernas betydelse?

                                                     Med anknytning till kapitel 17
Brevikshalvöns utveckling under 1900-talet – en fråga om relationer? När man ska beskriva och förklara vad som händer, hur något är eller vad som varit, så är det viktigaste eller effektivaste att yttra sig i termer av relationer. Det är relationerna som ”ger” drivkrafterna till förändringar och ”utveckling”. Det är rimligtvis fråga om dels relationer mellan människor, dels mellan människor och natur och dels mellan människor och olika artefakter som bör vara av intresse att analysera och diskutera. Bokens författare är män, vilket kan ha medverkat till att de inte satt relationer i centrum för sina beskrivningar, även om relationsproblem genomsyrar hela boken. Diskutera: Hade kvinnliga författare sannolikt systematiserat modellen i början av kapitel 17 på ett helt annat sätt, med mindre artefakter och mer relationer i rutorna? Hur borde relationernas roll beskrivas och analyseras för att Brevikshalvöns historia skulle redovisas på ett än mer intressant och givande sätt?

Alternativ historia? En del människor finner det ibland av intresse att diskutera vad som kunde ha skett om någon ändrad förutsättning inträffat. Vad hade hänt ”om”? Hur skulle utvecklingen ha blivit ”om inte”? Här ges några exempel på sådana så kallade kontrafaktiska utvecklingar:

Individ kontra tidsanda? Diskutera i vilken grad som enskilda individer påverkat halvöns omvandling och i vilken grad de bara varit representanter för en tidsanda. Ge exempel från boken som stöder bägge synsätten.

Oförutsebara konsekvenser av välmenande mänskliga handlingar? Diskutera: Ta fram exempel på hur genomtänkta åtgärder delvis går fel och leder till oförutsedda effekter som inte är önskvärda. Vilka sådana negativa effekter lider man ännu i dag av på Brevikshalvön?

Brevikshalvöns roll i regionen? I boken kan man bland annat läsa om hur Breviks sommarstad fyllde ett viktigt behov för att ge delar av Stockholms överklass rekreation för 100 år sedan.  Diskutera: Hur skall man se på Brevikshalvön som tillgång för huvudstaden? Hur har värdet av denna tillgång ändrats över tiden?  Hur har värdet av denna tillgång varit jämfört med andra fritidshusområden runt Stockholm eller jämfört med andra skärgårdsdelar? Hur är värdet som permanentbosättningsområde jämfört med andra förorter idag? 

                                                   Med anknytning till kapitel 18
Osäkerheternas roll i Brevikshalvöns utveckling? I kapitel 18 beskrivs några viktiga osäkerheter under olika delar av 1900-talet. Diskutera i vilken grad som författarna lyckats fånga upp de viktigaste osäkerheterna och i vilken grad dessa hade betydelse för planer och investeringar. Vilken betydelse har oförutsebara händelser haft i halvöns historia?

Barnens, kvinnornas och männens paradis? Många personer har mycket goda minnen från sin barndoms somrar på Brevikshalvön. De kommer ihåg det mesta som ett liv i ett sommarparadis. Diskutera: I vilken grad stämmer den sammanfattningen? Och hur var det med kvinnorna, som ofta under 1900-talets sommarstugevistelser hade primitiva förhållanden kring matinköp och att till exempel hålla mjölk och annan känslig mat kall i flera dagar utan kylskåp: i vilken utsträckning såg de på sin vistelse på halvön som ett paradis? Var det mer ett paradis (”Lycksalighetens halvö”) för männen, som fick utlopp för skaparkraft att bygga hus, bryggor och anpassa den vilda terrängen till en beboelig tomt? Skaffa fram historiska fakta som belyser olika aspekter på ämnet och diskutera dessutom utifrån vad boken skriver om att det i början av 1900-talete var kvinnorna i Breviks villor som bestämde över hushållet medan männen ”skötte om Sverige”.

De olyckligas historia? Historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh har år 2006 skrivit en bok om det moderna Sveriges historia. I den boken skriver man bland annat att ”lyckliga folk har ingen historia”. De verkar (på sid 224) mena att svenskarna kom att ”uppfatta sig som ytterligt moderna människor som övervunnit det förflutna och inte längre behövde 1800-talets sagor och legender för att stärka sin självuppfattning. Andra folk hade kultur och historia, svenskarna hade rationalitet och framtiden.” Om det ligger något i den historieuppfattningen, så kan man fråga sig hur man ska se på Brevikshalvöns många personer som nostalgiskt ser tillbaka på sin barndoms lyckliga sommarlov på och vid halvön. Diskutera: Kan man vara lycklig utan att ha kunskap om sina rötter och utan att förstå historiska sammanhang i närmiljön? Kan Berggren-Trägårdhs tes helt eller delvis vara fel eller kan den motsäga förekomsten av det stora behovet av en intressant bok om Brevikshalvöns historia?

Halvöns identitet? Kapitlet lyfter fram några egenskaper som särpräglar Brevikshalvön. Halvöns speciella identitet bestäms av vad som skiljer den från andra geografiska omrården. Diskutera: I vilken grad och i vilka avseenden har författarna fångat och beskrivit halvöns identitet? I vilka avseenden håller du med och inte med om kapitlets analys, tolkningar och slutsatser?

                                 Metodfilosofiska frågor med anknytning till hela boken
Skuld till tidigare generationer? Dagens boende kan ibland påstås stå i skuld till tidigare generationers lidande, initiativ och skaparkraft. Diskutera: Hur bör man se på den eventuella skuld som dagens boende på Brevikshalvön har till tidigare generationers lidande och mer eller mindre heroiska insatser? Står vi i skuld till dem? Tacksamhetsskuld? Varför eller varför inte? Hur stor är skulden? Hur bör vi hantera den?

Framsteg kontra förfall? När ett geografiskt område omvandlas från fritids- till permanentbebyggelse brukar två effekter uppstå:
• Dels substantiellt, att något värdefullt förloras och försvinner medan annat växer fram.
• Dels mänskligt: att några människor (ofta äldre) drabbas, medan andra (ofta inflyttare) är glada och tacksamma för det nya.
Diskutera: Ge exempel som antyder att författarnas framställning bygger på grundattityden att det var bättre förr, respektive att utvecklingen har medför bättre förutsättningar för de boende på halvön (och i viss mån för mänskligheten i stort). Ge exempel som antyder att författarnas framställning varken är det ena eller det andra utan presenterar historien främst som en ständig upprepning.

Den problematiska erfarenheten? Professionella historiker framhåller ibland att all historieskrivning handlar om problematiska erfarenheter. Diskutera: I vilken grad stämmer detta? Vilka sådana erfarenheter kan tänkas ligga bakom författarnas texter?

Brevikhalvöns börda? När historiker diskuterar nutida människors relation till det som har varit och det förgångnas effekter på de människor som lever nu, så talas det ibland om en historisk börda. Det är något som kan tynga en del av dagens människor. Denna börda är oftast normer, vanor eller institutioner som människor lever med, men som inte längre svarar mot deras behov. Diskutera: I vilken grad gäller talet om historisk börda även Brevikshalvön? Vad är det som tynger? Hur har bokens författare lyckats förmedla detta?

Brevikshalvöns smärta? Lyckliga människor kanske inte har så stort behov av att klara ut meningen med historien. Men människor som råkat ut för katastrofer eller har andra problem, kan vilja analysera och tolka historien för att skapa mening åt det som hänt dem. Historien är enligt detta synsätt ett lidande som efterlämnar en smärta, som offren vill söka mening i. Diskutera: Stämmer detta? På vad sätt gäller det beträffande Brevikshalvön? I vilken grad har boken fångat upp denna historiska problematik?

Krönika som alternativ och komplement? En historisk krönika ger fakta som får tala för sig själva. Inga analyser och tolkningar tynger framställningen i krönikan. Läsningen blir för många läsare lika intressant som att bläddra i en telefonkatalog. För andra läsare ger krönikans fakta möjligheter till egna tolkningar och slutsatser om intressanta samband. Diskutera: Har boken en bra balans mellan faktapresentation och tolkande analyser? Hur skulle en bättre balans kunna nås? I vilka avseenden skulle den vara bättre? För diskussionen kan kanske följande faktapunkter vara av intresse som underlag:

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)