Metodmässiga frågor med anknytning till hela boken
Metodmässiga frågor med anknytning till hela boken
Faror och fördelar med amatörhistoriker? Författarna är imte professionella historiker. De kandärmed ha fallit offer för vanliga faror, men kan också ha haft betydande fördelar jämfört med fackhistoriker.
Diskutera: Vilka faror kan det vara fråga om? Hur har författarna lyckats undgå dessa faror? Vilka fördelar har uppnåtts genom att de inte varit professionella historiker utan lokalt engagerade personer som skrivit boken?
Farliga frestelser? Diskutera: vilka frestelser som författarna kunnat falla för: Lever de mitt i händelsernas centrum och handlingarnas vardag, så att de som författare blivit hemmablinda och olämpliga som författare? Eller tvärtom därigenom bättre förutsättningar att ge en bra beskrivning av halvöns historia?
Källkritik som viktig metod? Diskutera: Hur Hur källkritiska har faörfattarna varit i sitt urval och sina beskrivningar? Var synes källkritiken ha brustit?
Sanning kontra tolkning? Diskutera: Ge exempel ur boken på sanningar och exempel påtolkningar, som inte nödvändigtvis är solklara sanningar. Diskutera hur man i stället skulle ha beskrivit det som skett utan att tänja för mycket på det som ser ut som sanning.
Författarnas objektivitet och bokens objektivitet? Diskutera: Hur objektiva har författarna varit i sina urval, analyser och beskrivningar? Vilka kriterier bör din diskussionsgrupp använda för att diskutera grad av subjektivitet och objektivitet?
Ansvarsfull historia? Historien för ett geografiskt område kan skrivas på olika sätt. Historiker diskuterar idag hur historiebeskrivning kan vara mer eller mindre ansvarsfull. Diskutera: Är boken skriven på ett ansvarsfullt sätt? I vilka avseenden tycker du att den är inte är det? Hur skulle i de senare fallen framställningen i boken ha ändrats för att du skulle anse text och bilder vara mer ansvarsfulla?
Ironi-fara? Tolkning av historiska företeelser (dokument, data, berättelser, o.s.v.) kan alltför lätt bli ironisk. Det är en fara som är allför vanlig bland professionella historiker. Diskutera: Har författarna fallit i den fällan?
Språkvalets betydelse? Bland andra framhåller historiefilosofer och religionhistoriker gärna att när språk används så konstueras verklighet. Genom att namnge ting, relationer och händelser så har sammanhang skapats och verklighet konstruerats. Språkforskare framhållerdessutom gärna att vi alla är slavar under de metaforer vi väljer att bruka, bland annat därför att metaforerna (oftast omedvetet) styr våra tankesätt. Diskutera: Vilka symboler har författarna använt sig av i sitt språk och sitt bildval? Hur har valet av symboler och metaforer styrt bokens historieframställning?
Bäst-före-datum? Boken har troligen en begränsad beständighet: Framtida omtolkningar kan tänkas och man kan diskutera flera historiografiska och metodmässiga frågor kring bolens berättelser: Krävs det mer än 70 års distans för att man skall kunna skriva någon intressant historia kring ett tema? Författarna har lagt tonvikten på detaljer fram till 1940-talet för att ta hänsyn till sådana problem. Diskutera: Vilka dela av boken bedöms ha mer bestående värde än andra delar?
Bildernas och kartornas inverkan? En bild säger mer än tusen ord. Boken har många bilder och kartor. Diskutera: Vad ger dessa för mervärde utöver textan? På vilka sät kan bilderna och kartorna styra upplevelsen av Brevikshalvöns historia, så att den okritiske läsaren får snedvridna uppfattningar av vad som hänt? Hur skulle kartorna kunnat bli bättre? Vilka bilder saknas?
Rätt urval? På hemsidan finns det hundratals sidor med material som inte kommit med i boken. Flera av de många intervjuerna innehåller mycket intressanta historier och detaljer, varav endast ett litet urval finns med i boktexten. Diskutera: När diskussionsgruppen läst igenom intervjuerna och lyft fram några exempel på berättelser som inte går att återfinna i boktexten, går det då att diskutera argument för och emot att de borde ha varit med där?
Problemens betydelse? Historiker påstår ibland att all historiebeskrivning och all historieteori baseras på historieförfattarnas problematiska erfarenheter. Diskutera: Kan detta verkligen stämma? Om så är fallet, vad kan man tänka sig att bokens författare upplever som fundamentala problem i Brevikshalvöns historia? Kan det t.e.x. vara att ge de underprivilegierade personerna en röst för upprättelse långt i efterskott?
Inget kulturarv? Begreppet kulturarv slog igenom i svensk språktillämpning under 1980-talet. Det begreppet förekommer inte i boken. Kulturarv brukar avse antingen gamla föremål, såsom arkitektur och konst, eller något väsentligt andligt arv, såsom gemensamma värderingar, vanor eller idéer. Det förefaller som kulturarvsbegreppet från att ha betonat bildning alltmer övergår till att avse produktion av upplevelser, d.v.s att den moderna kulturarvsindustrin sysslar med tolkning och paketering för att producera kulturupplevelser i anslutning till utvalda fysiska ting. Diskutera: Saknar du något "kulturarv" i boken? Har författarna på ett olämpligt eller olyckligt sätt valt bort det begreppet?
• Verksamheten vid Dyviks Löängar kan ses som etttydligt vidarförande av gammalt kulturarv.
• Det aktiva bevarandet av flera av de gamla husen och bebyggelsemiljöerna i Breviks sommarstad är en kulturarvgärning som många människor uppskattar.
• Ett tredje exempel är kommunens stadsplanerare som vill behålla stora tomter och undvika vissa typer av nya hus för att anpassa den framtida bebyggelseutvecklingen till halvöns kulturarv.
Borde boken på ett annat sätt ha diskuterat sådana exempel i kulturarvstermer? Eller gör författarna en bättre kulturarvsgärning med sin bok, utan att försöka prata om kulturarvsbegreppet?