Med anknytning till kapitel 16
Med anknytning till kapitel 16
Brevikshalvöns utveckling under 1900-talet – en fråga om relationer? När man ska beskriva och förklara vad som händer, hur något är eller vad som varit, så är det viktigaste eller effektivaste att yttra sig i termer av relationer. Det är relationerna som ”ger” drivkrafterna till förändringar och ”utveckling”. Det är rimligtvis fråga om dels relationer mellan människor, dels mellan människor och natur och dels mellan människor och olika artefakter som bör vara av intresse att analysera och diskutera. Bokens författare är män, vilket kan ha medverkat till att de inte satt relationer i centrum för sina beskrivningar, även om relationsproblem genomsyrar hela boken. Diskutera: Hade kvinnliga författare sannolikt systematiserat modellen i början av kapitel 16 på ett helt annat sätt, med mindre artefakter och mer relationer i rutorna? Hur borde relationernas roll beskrivas och analyseras för att Brevikshalvöns historia skulle redovisas på ett än mer intressant och givande sätt?
Håller historiens vågor? Historieskrivning kan ibland lyfta fram historien som en framstegsprocess med utveckling till det bättre, ibland som ett fortgående förfall till det sämre och ibland som en ständig upprepning av samma företeelser. Boken anlägger i kapitel 16 ett perspektiv där Brevikshalvöns historia under 1900-talet har gått i vågor. Diskutera: Håller du med om den historiesynen att flera tydliga vågor har kännetecknat halvöns 1900-tal? Täcker de beskrivna vågorna i så fall in de mer väsentliga delarna av halvöns historia? Vilka väsentliga historiska aspekter hamnar utanför vågorna och deras inflytande? Är du säker på att de verkligen är utanför?
Individ kontra tidsanda? Diskutera i vilken grad som enskilda individer påverkat halvöns omvandling och i vilken grad de bara varit representanter för en tidsanda. Ge exempel från boken som stöder bägge synsätten.
Alternativ historia? En del människor finner det ibland av intresse att diskutera vad som kunde ha skett om någon ändrad förutsättning inträffat. Vad hade hänt ”om”? Hur skulle utvecklingen ha blivit ”om inte”? Här ges några exempel på sådana så kallade kontrafaktiska utvecklingar:
- Om flottstationen tillkommit år 1939: Alldeles före andra världskriget kom ett sedan flera år genomarbetat förslag år 1939 till stor flottbas vid Slumnäs-Erstavik. Krigsutbrottet gjorde att man inte hade råd eller kraft att genomföra de planerna och efter kriget ändrades tänkandet så att flottbasen hamnade på Muskö i stället för i Tyresö. Hade en flottbas i Tyresö medfört att den skulle ha förblivit kommunens största arbetsplats in på 2000-talet?
- Om Saltsjöbanan hamnat i Tyresö under 1880-talet: Då hade Hörstadius kanske inte sålt Tyresö till markisen? Hade Saltsjöbaden som samhälle utvecklats annorlunda om det lokaliserats nära Tyresö slott jämfört med där det nu ligger? Hade det till exempel blivit fritidshusområden där istället?
- Om 1919 års järnväg till Tyresö förverkligats: Hur hade i så fall de två markiserna agerat? Hade Brevikshalvön planerats för permanent boende à la Djursholm?
- Om Tyresö fått T-bana istället för motorväg år 1966: Vad hade troligen blivit annorlunda på Brevikshalvön?
Diskutera några sådana kontrafaktiska utvecklingar, så långt fantasin medger. Diskutera därefter vad man kan lära av kontrafaktiska diskussioner. På vad sätt ökar de förståelsen för hur samhället fungerar? Vilka andra goda och dåliga egenskaper kan kontrafaktisk historieskrivning ha?
Undantag som problem? I boken talas om hur många invånare på Brevikshalvön under stora delar av 1900-talet varit irriterade på kommunens vägran att ge dem tillstånd att bygga till sina små hus. Samtidigt har det förekommit uppmärksammade exempel på hur vissa hus fått byggas stora. De få undantagen från byggrestriktionerna har skapat osämja och problem. Diskutera det juridiska och moraliska i dessa undantag och hur händelserna kring dessa fastigheter har påverkat halvöns boende.
Oförutsebara konsekvenser av välmenande mänskliga handlingar? Diskutera: Ta fram exempel på hur genomtänkta åtgärder delvis går fel och leder till oförutsedda effekter som inte är önskvärda. Vilka sådana negativa effekter lider man ännu i dag av på Brevikshalvön?
Finansieringens och det finansiella systemets roll i Brevikshalvöns exploateringsvågor? Det är troligen folkpensionärerna som drabbades hårdast av inflationen eftersom de gamla i sin ungdom uppfostrats till sparsamhet, vilket blev en vanvettig egenskap under 1980-talets höga inflationstakt i Sverige. Svenska folket slutade spara och började leva över sina tillgångar och förlita sig till att staten skulle klara socialvården och pensionerna. Diskutera: Hur har kreditrestriktioner och lånemöjligheter påverkat utformningen av husen och takten för husens tillkomst? Hur har finansieringen av tomtköpen inverkat, det vill säga markisens flitiga erbjudanden om avbetalningsplaner? Bankernas betydelse?
Brevikshalvöns roll i regionen? I boken kan man bland annat läsa om hur Breviks sommarstad fyllde ett viktigt behov för att ge delar av Stockholms överklass rekreation för 100 år sedan. Diskutera: Hur skall man se på Brevikshalvön som tillgång för huvudstaden? Hur har värdet av denna tillgång ändrats över tiden? Hur har värdet av denna tillgång varit jämfört med andra fritidshusområden runt Stockholm eller jämfört med andra skärgårdsdelar? Hur är värdet som permanentbosättningsområde jämfört med andra förorter idag?