Med anknytnig till kapitel 2
Med anknytning till kapitel 2
Få fakta ger stor tilltro? Det finns ofta en fara i att veta lite om något fenomen. Med få fakta blir allt så enkelt att förhålla sig till! Ett extremt exempel kan belysa detta: För många svenskar är fredagskvällen den 28 februari 1986 enkel som historisk händelse - Christer Pettersson mördade Olof Palme! För en ambitiös historiker finns det nu efter 25 års faktasamlande hos polisens Palme-grupp så mycket kunskapsdetaljer från den natten, att det nästan inte är möjligt att sammanfatta dem till en sannolik analys av vad som verkligen hände. Det är ett extremt exempel på att man inte ser skogen för alla träd. När det gäller Brevikshalvöns historia har så lite historiska fakta tidigare sammanställts, att den här boken kan upplevas som mer förtroendeingivande än den kanske är. Diskutera: Är det ett problem att boken är är ett förstlingsverk? Hur ser farorna med detta ut- det vill säga att många läsares kunskaper om Brevikshalvöns historia (utanför den egna tomten) är låg?
Tolkning kan lätt bli avslutande? När man berättar en historia så ger man den gärna en början och ett slut. Bokens kapitel 2 kan ses som ett exempel på detta. Diskutera om detta är ett problem och hur man i så fall möjligen kan kringgå det.
1900-talets brytpunkter? Periodgränser kan ofta vara knepiga att fastställa. Boken bygger på att det finns några relativt tydliga sådana gränser: År 1900 då Brevik började byggas; år 1930 då markisskiftet ägde rum; år 2000 då halvön började detaljplaneras. Därtill förekommer några mindre tydliga periodgränser och i kapitel 2 sammanfattar bokens författare viktiga brytpunkter under 1900-talet för att definiera sådana gränser. Diskutera hur väl dessa stämmer med diskussionsgruppens uppfattning.
Kompletteringar till kapitel 2 om förutsättningar:
☼A: Markistiteln
Den utländska adelstiteln markis kan på svenska översättas med markgreve eller greve. Den förste markien bodde omväxlande i Rom, Tyresö slott och Stockholm. Den andre bodde som markis i Tyrberga, Breviksvägen 12B.
☼B: Tyresös ägarlängd + gårdsålder
Här är tyresögodsets kända ägarlängd:
|
Period |
Ägare |
Kort karakteristik av perioden |
|
Före c1351 |
Troligenslottsfogden riddare Nils Ingevaldsson eller hans första hustru Katarina Birgersdotter |
Oklara förhållanden |
|
c1351- c1355 |
Ynglingen Erengisle Nilsson d.ä. |
En tonårings gods |
|
c1355-1364 |
Riksdrotsen riddare Nils Turesson (Bielke) |
Mäktigt fjärrstyre i 11 år |
|
1364-1369 |
Riksrådet riddare, fogde lagman Erik Karlsson (Örnfot). |
Övergångsperiod i 5 år |
|
1369-c1395 |
Riksmarsken Sten Bengtsson (Bielke) |
Mäktigt fjärrstyre i 26 år |
|
1395-1406 |
Riddaren lagman Erengisle Nilsson d.ä (för andra gången) |
Fjärrstyre i 11 år |
|
1406-1439 |
Catharina Erengisledotter, gift med riksrådet riddare Gustaf Lekson |
Kvarnexploateringen i 33 år |
|
1439-c1443 |
Ingeborg Gregersdotter, gift med riksrådet lagman Mats Ödgislesson (Lillje) |
Övergångsperiod i 4 år |
|
c1443-1494 |
Riksrådet lagman Gregers Matsson (Lillje) |
Händelserika 26 år |
|
1494-1514 |
Riksrådet riddare Bengt Gregersson (Lillje) |
Närstyre i 20 år |
|
1514-c1541 |
Anna Bengtsdotter, gift med riksrådet Erik Ryning, omgift med fogden Gudmund Pedersson (Slatte) |
Oklar period om c 22 år |
|
c1541-1578 |
Kammarjunkare och fursteliga rådet Nils Ryning |
Händelserika 37 år |
|
1578-1589 |
Kammarjunkare hovmarskalk Olof Ryning |
Oklar period om 11 år |
|
1589-1612 |
Änkan Carin Axelsdotter |
Fortsatt närstyre i 23 år |
|
1612-1617 |
Änkan Barbro Axelsdotter Bielke |
Övergångstid i 5 år |
|
1617-1640 |
Friherren riksråd ståthållare hovrättspresident Gabriel Gustafsson Oxenstierna |
Industriellt imperiebygge i 23 år |
|
1640-1648 |
Friherren riksråd ståthållare häradhövding Gustaf Gabrielsson Oxenstierna |
Aktiv period i 8 år |
|
1648-1694 |
Grevinnan Maria Sofia de la Gardie |
Ruin efter kamp i 46 år |
|
1694-1737 |
Grevinnan Maria Gustafva Gyllenstjerna, |
Litterärt närstyre i 43 år |
|
1737-1759 |
Catharina Margareta Bonde, gift med generalen överståthållaren baron Johan Christoffer von Düring |
Nyfors, ryssar mm i 22 år |
|
1759-1786 |
Gustafva Sabina von Düring, |
Idealistiskt samhällsbygge i 27 år |
|
1786-1793 |
Ulrika Eleonora von Düring |
Övergångsperiod i 7 år |
|
1793-1794 |
Fredrika Birgitta Hastfer (född grevinna Bonde), |
Ny övergångsperiod i ½ år |
|
1794-1800 |
Landshövdingen friherre Robert Vilhelm de Geer |
En avvecklingsperiod i 6 år |
|
1800-1822 |
Kommerserådet Gabriel Christian Koschell |
Fastlandsgods i 22 år |
|
1822-1824 |
Majoren Georg Koschell, |
Övergångsperiod i 3 år |
|
1824-1826 |
Brukspatron Sven Fredrik Selander |
Ny övergångsperiod i 2 år |
|
1826-1838 |
Överstekammarjunkaren greve Carl Stackelberg |
Utveckling i 11 år |
|
1838-1855 |
Kammarherre greve Fritz Stackelberg |
Vidareutveckling i 15 år |
|
1855-1859 |
Överdirektör Johan Erik Hörstadius |
Övergångstid i 5 år |
|
1859-1892 |
Advokatfiskal Gustaf Hörstadius |
Expansionsplanetid i 33 år |
|
1892-1930 |
Påvlige kammarherren markis Claes Lagergren |
Bakåtblickande utbyggnad i 28 år |
|
1930- |
Nordiska Museet |
Dagens situation |
Sammanfattning av när de gamla boställena på Brevikshalvön före år 1900 etablerades:
|
Ägar-period |
Ägare |
Boställe på halvön |
Boställe nära halvön |
|
Cirka 1355-1364 |
Riksdrotsen riddare Nils Turesson (Bielke) |
Brevik, Dyvik och Ällmora på 1380-talet. |
|
|
1406-1439 |
Catharina Erengisledotter, gift med riksrådet riddare Gustaf Lekson |
|
Älgö 1416. |
|
Cirka 1443-1494 |
Riksrådet lagman Gregers Matsson (Lillje) |
Trinntorp 1494. |
|
|
1589-1612 |
Änkan Carin Axelsdotter |
|
Gåsö1 1600, Ängmaren 1601. |
|
1617-1640 |
Friherren riksråd ståthållare hovrättspresident Gabriel Gustafsson Oxenstierna |
Korshamn 1627, Mokärr 1627, Nytorp 1624, Finborg 1629, Tegelbruket 1630,. |
Sisshamar 1627, Gåsö 2 1634, Ägnö 1628. |
|
1648-1694 |
Grevinnan Maria Sofia de la Gardie |
Svartbäcken 1671. |
Lillström 1671. |
|
1694-1737 |
Grevinnan Maria Gustafva Gyllenstjerna, gift med kungl rådet greve Carl Bonde |
Öringhamn båtmanstorp 1727. |
Älgö bruk 1705. |
|
1737-1759 |
Catharina Margareta Bonde, gift med generalen överståthållaren baron Johan Christoffer von Düring |
Klockargården 1743. (Korshamn raserad 1749.) |
Notholmen 1753, Edensborg 1773. |
|
1759-1786 |
Gustafva Sabina von Düring, gift med riksrådet greve Carl Fredrik Scheffer |
Orrnäs 1781. |
Härsö 1764, Älgö Lillgård 1773. |
|
1826-1838 |
Överstekammarjunkaren greve Carl Stackelberg |
Björndalen 1836. |
|
|
1892-1930 |
Påvlige kammarherren markis Claes Lagergren |
Klippan 1893, Viken 1893, Nytorp/Bredtegen 1899. |
|
☼C: Godsets ålder
Tyresögodset kan ha etablerat sitt ägande av halvön under vikingatiden.
☼D: Tidiga teglet
Det är oklart varifrån teglet till Tyresöhus på Lilla Tyresö kom. Om det var Gregers Matsson som byggde Tyresö hus, så verkar han nämligen ha haft tegelbruk även på andra håll.
☼E: Scheffers roll
Vi tror att det var Karl Fredrik Scheffer som såg till att gårdarna på halvön moderniserade jordbruket och att han även i godsets egen regi satsade på en utveckling av produktionen på Bredtegen.
☼fF:Säljaktens roll
Säljakten i Stockholms skärgård minskade troligen mycket under första hälften av 1800-talet, och i så fall rimligen även i Tyresös vatten.
☼G: Viken tidigt fritidshus
Man kan dock säga att markisens byggande av Villa Viken redan år 1894 också främst var för fritidsbruk.