Komplettering till kapitel 7

 

 ⊕ A:Arrendekontrakt 

Ett gammalt arrendekontrakt för Svartbäcken
(i avskrift från Lagergrenska arkivet i Nordiska Museets arkiv):

 Kontrakt

Till C O Stålbom utarrenderas torpet Svartbäcken under Tyresö Gård mot följande villkor.

  1. Tillträdet räknas från den 14 mars 1894 och upphör arrendet efter å någondera sidan skedd laga uppsägning.
  2. I årligt arrende utgöres: 89 mansdagsverken (sommar), 79 mandsdagsverken (vinter), 50 hjondagsverken, 24 enbetskörningar. Upphuggnng och körning av 5½ famnar ved. Ofvanstående dagsverken skola utgöras efter order från förvaltningen samt skall sedan leverans på af förvaltningen utsatt ställe.
  3. Såsom husröta och brandstodsafgift erlägges en procent af värdet å samtliga till torpet hörande hus och värdering av dertill utsedde synemän. Alla körningar för nybyggnader och reparationer å torpet verkställes af torparen utan ersättning.
  4. Jorden skall, utom potatis, brukas i sju om möjligt lika stora delar och skall deraf årligen ett skifte bära höstsäd, tvenne vårsäd och tre skiften gräs. Vid ett blifvande afträde skall all höstplöjning vara verkställd och lemnas derför liksom för höstsäd och gräsfrö ingen ersättning. Jorden skall väl häfdas och dikas.
  5. Foder av hvad namn det vara må, ej heller gödsel, får från torpet bortföras.
  6. De kring torpets åker befintliga erforderliga gärdesgårdarna skola af torpinnehafvaren väl vårdas och underhållas, hvartill nödigt virke erhålles från gårdens skog efter utsyning.
  7. Alla hemmanets varande och blivande onera af hvad namn de vara må, såsom grusning av allmänna vägar och Tegelbruksvägen utgöres af torparen.
  8. Bete erhålles på anvisad skog och åligger det torparen att densamma inhägnas efter godkänd plan hvarvid samma villkor gälla som i sjätte stadgas om stängsel. Är betesmarken samfälld delas stängselskydligheten efter arrendebeloppen
  9. Får må i skogmark icke betas. Till bränsle erhålles vindfällen, stubbar och ris efter utsyning, hvilket allt torparen på egen bekostnad får upphugga.
  10. All jagt är torparen liksom olofligt fiske förbjudet.. Om sådant eller annan åverkan af torpet eller dess omnejd av obehörig person bedrives, ligger det toparen att det samma skyndsamligen till gårdskontoret anmäla.
  11. Allt svedjande eller brännande å skog eller mark förbjudes strängeligen. Om genom ovarsamhet med elden skador uppkommer, ersätter torparen till jordegaren den lidna skadan.
  12. Torparen får ej hos sig inhysa eller mantalsskrifva främmande personer, ej heller får tvätt utöfver egna behov bedrifvas utan jordegarens tillåtelse.
  13. Ärlighet, nykterhet och hörsamhet af de från mig eller mitt befäl utgångna bud och befallningar äro oundgängliga vilkor för torpets behållande och torparen brister deruio eller i något som i detta kontrakt stadgar är han detsamma förlustig och skuldig att nästa farad afflytta samt ersätta den skada som derigenom uppkommit.
  14. Detta kontrakt får ej på annan person öfverlåtas utan jordegarens medgifvande.
    Med ofvanstående kontrakt förklarar vi oss å ömse sidor nöjda.

Tyresö den 22 november 1893
Claes Lagergren

I den händelse dagsverken ej bli utgjorda så ersättes de efter öfverenskomna pris.

Antages
C Stålbom
mhpp

Bevittnas       R Karlström  A Lindström

Sedan brukaren C Stålbom aflidit har detta kontrakt transporterats på hans syster Matilda Stålbom, som förbinder sig till samma skyldigheter och åtnjuter samma rättigheter som förre innehafvaren.

Tyresö den 28 juli 1902
Claes Lagergren

Antages Matilda Stålbom
mhpp

Bevittnas E Ulfsax             R Karlström 

 

 ⊕ B:Telegrafsystemet 

Det finns mycket litteratur om hur det optiska telegrafsystemet var upplagt och hur det fungerade. Därför ha vi varit kortfattade i boktexten. Här är först några klipp ur tidningen Historiska Nyheter nr 57, utgiven av Statens historiska museum i samarbete med Telemuseum år 1994.

Först hur telegrafen på Telgrafberget bör ha sett ut vid mitten av 1800-talet:


Sedan hur man läste av signalerna:

 

 

 

Slutligen en litteraturförteckning om den optiska telegrafen:

⊕ C:

Fler bilder från Björndalstorpet

 
Den här gamla bilden är tagen från Telegrafberget, troligen någon gång på 1930-talet, och visar Björndalstorpet.
Bo Bjärgård har hittat fotot i sin pappas efterlämnade handlingar.

 ⊕ D:Barnmorskeelever

Barnmorskeelevernas sommarhem, Södersjukhuset.  Breviksvägen 111, Brevik 1:63.

Notat från intervjuer i november 2009 med Stina Modig, studierektor vid barnmorskeskolan 1977 – 1980, f d vårdläraren vid barnmorskeskolan Märta Johansson och eleven 1955 – 1956 Marianne Humlin, alla födda i perioden 1929-1934.

På 1930-talet bedrevs barnmorskeutbildning på bara två ställen i landet, Stockholm och Göteborg. Eleverna var unga ogifta flickor, varav många alltså gick på utbildning långt hemifrån. Behovet av ”något att göra på fritiden” var stort. För att skaffa medel för inköpet av fastigheten spelades revyn Glada Storkars Kabaret under 1934 på elevhemmet. Man anordnade också försäljning (av vad?). Det var vanligt att hela klassen, vanligen 36 elever tillsammans med lärare åkte ut till fastigheten, som hade en liten stuga nere vid Erstaviken med plats för ca 10 övernattande. Stugan värmdes av öppen spis och hade även vedspis (där t ex mat kunde värmas). Elever och lärare kände alla ett kollektivt ansvar för skötsel och underhåll. På 1960-talet tillkom ytterligare en liten stuga längre upp mot vägen. Den är nu riven och hade plats för ca 6 – 7 övernattande. Man hade TC och dricksvattenpump. Stugan/stugorna utnyttjades även på vintern.

Under perioden 1943 – 1969 fick eleverna mat med sig från barnmorskeanstalten (som Stina uttryckte det). Dom hade ju helinackordering inklusive helger under terminen. År 1970 ersattes helinackorderingen av studiemedel och den ”fria” maten från anstalten  upphörde.

Under utbildningstiden praktiserade eleverna vid Södersjukhuset. Lönen för denna praktik tillföll medicinalstyrelsen (nuvarande socialstyrelsen). Rektorn hade att till medicinalstyrelsen inkomma med begäran om medel för iståndhållande av fastigheten. Dessa medel togs från de inarbetade lönerna. Stina och Märta minns hur de tillsammans med sina elever krattade tomten på höstarna och målade husen vid behov. Stina uppgav att professorn vid barnmorskeanstalten Birger Lundquist (osäker stavning!) tillsammans med rektorn vid skolan till 1949, Ellen Erup, (avliden) under 1940-talet bildade ett aktiebolag för fastigheten. Bolaget upphörde dock snart och ägare blev istället Stiftelsen Barnmorskeelevernas vid Barnmorskeanstalten i Stockholm sommarhem.

Resorna till och från Tyresö företogs med buss. Under kriget var dock bussförbindelserna begränsade, varför man oftast cyklade. Marianne minns också någon cykeltur t o r Tyresö och någon gång liftning. Efter den kraftiga stormen 1969 låg 22 träd omkullblåsta på tomten.

Under 1980-talet sjönk successivt intresset för att utnyttja sommarhemmet, varför även elevernas familjer gratis fick vistas på fastigheten, även under t ex en hel semestervecka. Under 80-talet var alltså en hel del av eleverna gifta till skillnad från tidigare år.

Under intervjun gick det inte att få någon av damerna att säga att dom frekventerat Norlings dansbana. Stina sa i stället ”Det talade nog inte flickorna i så fall om för mig.”

Fastigheten såldes år 2000 och medlen gick troligen, enligt Stina, till en fond inom barnmorskeskolan.

⊕ E: Gåtan Ugglebo

Ugglebo är åren kring 1940 formell permanentbostad för civilingenjören, uppfinnaren och botanikern Wilhelm Uggla (1880-1957), men ingen verkar numera veta var i ”Saltsjö-Brevik” den bostaden låg. Han har den adressen enligt telefonkatalogen och enligt Riddarhuset. I de skrifter som han och hans bror överste Allan Uggla skrivit om svampinventerinar i Tyresö talar de om att de tillbringat somrarna 1833 till 1952 i detta Ugglebo. Vi har talat med flera personer i släkten Uggla, som är mycket förvånade över att inte känna till detta boende på Brevikshalvön. Vi gissar att det bör ha varit närmare Björndalen än Brevik, men skulle eventuellt kunna vara någonstans i Ällmora.

Observera att Ugglebo i Tyresö inte ska förväxlas med den Villa Ugglebo som Ivar Kreuger hyrde som sommarnöje 1919 till 1932 vid Lilla Skuggan på Norra Djurgården i Stockholm.

 

 

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)