Komplettering till kapitel 15

⊕ A: Landiskanten

Kurvorna kommer från geologiprofessorn Gerhard de Geers (1858-1943) mätningar av varviga lerlager i hela Sverige under början av 1890-talet, vilket kartlade hur inlandsisen dragit sig tillbaka. Han och hans studenter fann att de varviga lerlagren var olika tjocka, precis som trädens årsringar. Det gick därför att följa varje års lerlager från Skåne till Norrland. År 8226 f.Kr bedöms enligt honom ha varit det år då den baltiska issjön tappades av och vattennivån över Tyresö sänktes med många tiotals meter på kort tid. Det påverkade möjligheterna för snäckor att växa på de branta bergen under vattenytan – och därmed hur snäcklagren formades när de döda snäckorna ramlade ner på den nuvarande dalbotten, bland annat i Dyviks gårds dalgång. Där finns det snäcklager på olika djup beroende på närheten till de branta bergssidorna.

 ⊕ B: Fler faktorer som påverkar vattenståndet vid Brevikshalvön är:

Fler faktorer som påverkar vattenståndet vid Brevikshalvön är:
Tillrinningen av sötvatten till Östersjön varierar mellan åren. Under 1900-talet var minimitillförseln 410 km3 år 1940 (från de
14 länder som har avrinning till Östersjön) och maximitillflödet var åren 1926 och 198 6 med 583 km3. Skillnaden 173 km3 i årstillflöde kan jämföras med Östersjöns volym 20800 km3 och yta 386700 km2.

Tillrinningen av sötvatten till Kalvfjärden varierar ännu mer: Under en maxmånad (oftast i april) kan det komma cirka 10 miljoner m3 och en minimimånad (i juni eller juli) kan vara torr, åtminstone före år 1989 års vattendom som innebar krav på en minsta vattenflöde i Follbrinksströmmen. Kalvfjärden har en yta på cirka 3,0 km2. Det innebär att om tillrinningen inte hinner ut genom Luraström så skulle tillflödet 5,6 kubikmeter per sekund medföra en höjning av Kalvfjärdens yta med 16 cm per dygn och under en max-vecka över en meter. I praktiken kan det röra sig om några få centimeters höjning som följd av tillrinningen. Det syns på strömhastigheten i Luraström.

Avrinningen genom de danska sunden till världshavet och tillrinningen av saltvatten (s.k saltvatteninbrott) vid högt vattenstånd i Kattegatt och starka västvindar där beror av havsvattenståndet. Det anses ha ökat med cirka 15 cm under 1900-talet. Strömmarna ut och in genom de danska sunden påverkar den totala mängden vatten i Östersjön och därmed också vattenståndet. (De största saltvatteninbrotten under 1900-talet i Östersjön verkar ha varit 510 km3, vilket inträffade såväl år 1922 som år 1951. Det hade stor betydelse för salthalten i de djupaste delarna men inte för vattenståndet, som bara påverkades kortsiktigt (och med några få centimeter vid Brevikshalvön).

Nederbörden över Östersjön. Om det regnar 40 mm en vecka så stiger vattnet ungefär 4 cm, om det inte är så varmt och blåsigt att avdunstningen blir stor.

Tidvattnets inverkan vid Tyresö är liten och varierar normalt någon centimeter år ena eller andra hållet från medelvattenståndet.

 

 ⊕ C: Panoramaskisser

 Prins Eugen gjorde år 1908 flera förarbeten till den fantastiska målingen ”Tyresöpanorama 1908” som finns på bokens sida 233. Tillsammans med den färdiga bilden där får man med följande skisser en tydligare uppfattning och hur området, där Breviks skola nu ligger, såg ut vid 1900-talet början.

Här är skiss WE258 (kol och gouache på papper, 44 x 107 cm): 

 

 

  Här är skiss WE766 (olja på masonit, 25 x 63,5 cm): 

 

 

Här är skiss WE263 (olja på duk monterad på masonit 21,5 x 36 cm):

 

 

Dessa tre skisser verkar vara från samma punkt där fotografierna i boken är tagna. Skisserna kan sammantaget förmodligen återspegla hur den utsikten såg ut i verkligheten år 1908.

 

 

      ⊕ D: Jordbrukens produktion

Folkhushållningskommissionens blankett för arealinventering den 20 juni 1917 finns ifylld för alla
jordbruk i Tyresö med areal i ha och utsäde i kg. För Brevikshalvöns jordbruk gäller följande arealer:

 

Jordbruk

Dyvik

Älmora

Svartbäcken

Mokärr

Tryntorp

Tegelbruket

Nytorp

Summa

 

Brukare

N P Johansson

B Spångberg

Matilda Stålbom

Knut Spångberg

A G Eklund

L G Berglund

A W Spanier

sju gårdar

Dito procent

Höstvete

 

 

 

 

 

 

 

0

0

Vårvete

 

 

 

 

 

0,25 ha

0,5 ha

0,75 ha

1,1 %

Höstråg

0,5 ha

0,5 ha

0,25 ha

0,75 ha

0,75 ha

 

0,5 ha

3,25 ha

4,6 %

Vårrråg

 

0,175 ha

0,175 ha

 

 

 

0,5 ha

0,85 ha

1,2 %

Korn

 

 

 

 

 

0,5 ha

 

0,5 ha

0,7 %

Havre

2,5 ha

3,25 ha

3,250 ha

3,5 ha

2,5 ha

2 ha

7 ha

24 ha

34,1 %

Blandsäd

1,0 ha

 

 

 

 

 

1,5 ha

2,5 ha

3,5 %

Matärter

 

 

 

 

0,25 ha

 

0,25 ha

0,5 ha

0,7 %

Foderärter

 

 

 

 

 

 

 

0

0

Bönor

 

 

 

 

 

 

 

0

0

Vicker

 

 

 

 

0,75 ha

 

 

0,75 ha

1,1 %

Säd till bete & grönfoder

0,5 ha

 

 

0,5 ha

 

 

 

1 ha

1,4 %

Potatis

0,5 ha

0,5 ha

0,5 ha

0,75 ha

0,5 ha

0,25 ha

0,75 ha

3,75 ha

5,0 %

Sockerbetor

 

 

 

 

 

 

 

0

0

Foderrotfrukter

 

 

 

 

 

 

 

0

0

Hö & frötäkt

3,0 ha

2,575 ha

2,5 ha

5 ha

1,75 ha

2 ha

8 ha

24,825 ha

35,3 %

Gräs till bete & grönfoder

 

 

 

 

 

 

 

0

0

Trädgårdsväxter

 

 

 

 

 

 

 

0

0

Andra växtslag

 

 

 

 

 

 

 

0

0

Ren träda

0,5 ha

0,75 ha

0,5 ha

1,5 ha

0,5 ha

0,5 ha

2,5 ha

6,75 ha

9,6 %

Obrukad åkerjord

 

 

 

 

 

 

1 ha*

1 ha*

1,4 %

Summa hektar

8,5 ha

7,75 ha

7,175 ha

12 ha

7,0 ha

5,5 ha

22,5 ha

70,425 ha

100 %

Dito procent

12,0 %

11,0 %

10,1 %

17,0 %

9,9 %

7,8 %

31,9 %

100 %

 

* Därav 1 ha angivet som ”naturlig betesmark” och inte ”åkerjord”, som blanketten efterfrågar
Eftersom potatissituationen var kritisk hösten 1917 så beräknar HB här utsädet per ha på halvön:

 

Jordbruk

Dyvik

Älmora

Svartbäcken

Mokärr

Tryntorp

Tegelbruket

Nytorp

Summa

a. Utsäde potatis

820 kg

700 kg

700 kg

1000 kg

600 kg

600 kg

1000 kg

5420 kg

b. Areal potatis

0,5 ha

0,5 ha

0,5 ha

0,75 ha

0,5 ha

0,25 ha

0,75 ha

3,75 ha

Kvoten a/b

1640 kg/ha

1400 kg/ha

1400 kg/ha

1333 kg/ha

1200 kg/ha

2400 kg/ha

1333 kg/ha

1445 kg/

Arealerna ovan kan jämföras med 1912 års beskrivning till 1906 års Häradskarta, där följande ”byar” på halvön hade följande totala arealer:

 

 

Åker & annan odlad jord

Naturlig äng

samt park

Hagmark och skogsmark

Övriga arealer

Summa hektar

Brevik (inkl Björndalen, Finborg, Tegelbruket)

21,6 ha

10,5 ha

306,3

22,0 ha

360,4

Dyvik (inkl Öringhamn, Svartbäcken, Mokärr)

27,9 ha

0,3 ha

329,0

16,8 ha

374,0

Tryntorp (inkl Nytorp/Bredtegen)

26,0 ha

2,7 ha

111,8

2,6 ha

143,1

Älmora (inkl Ängmaren)

22,8 ha

0,3 ha

328,1

12,3 ha

363,5

Summa Brevikshalvön (+Ängmaren)

98,3 ha

13,8 ha

1075,2

53,7 ha

1243,

Dessa arealer för Brevikshalvön kan jämförs med hela kommunens arealer enligt samma källa:

 

 

Åker & annan odlad jord

Dito

procent

Naturlig äng

samt park

Dito

procent

Hagmark och skogsmark

Övriga arealer

Summa hektar

Summa

procent

Summa Brevikshalvön (+Ängmaren m.m)

98,3 ha

11,6 %

13,8 ha

17,7%

1075,2 ha

53,7 ha

1243,0

16,5 %

Summa övriga delar av kommunen

747,1 ha

88,4%

63,9 ha

82,3%

4904.4 ha

559,6 ha

6275,0

83,5 %

Summa Tyresö kommun

845,4 ha

100%

77,8 ha

100%

5979,6 ha

615,2 ha

7518,0

100 %

Brevikshalvön procent

7,9%

-

1,1%

-

86,5%

4,5%

100%

 

Summa Tyresö kommun procent

11,2%

-

1,0%

-

79,5%

8,3%

100%

 

 ⊕ E: Uggla

Allan och Wilhelm Uggla bodde i Breviks sommarstad under 20 somrar och botaniserade bland tyresötraktens mossor. De sammanfattade sina mest intressanta fynd år 1953 i en artikel i Svensk Botanisk Tidskrift, Band 47, Häfte, 2, sid 378-386. Den heter ”Bidrag till Stockholmstraktens mossor”. De finner att Tyresö ”bryologiskt sett måste räknas till de mest intressanta delarna av Stockholmstrakten”. Deras mest intressanta mossfynd finns på Brevikshalvön och speciellt intressanta är mosslokalerna vid Brobänken, Klövberget och Dyviksmaren.
Det kan också noteras att vid Dyviks Lövängar växer den rödlistade västlig husmossa i stor mängd. Den finns annars bara på västkusten och vid ett ställe på Vätterns östra strand. Medlemmarna i föreningen Mossornas vänner brukar tycka detta är mycket sensationellt. Den rapporterades för första gången år 1943 från Dyviks Lövängar, men kan ha funnits här sedan länge.

 

⊕ F: Fiskdöd

Vi har förstått att den minskande tillgången på fisk i vattnen runt Brevikshalvön och i hela Östersjön är ett problem. Här är en artikel om detta från Mitt i Tyresö den 17 november 2009:

 

⊕ G: Dagfjärilar

Följande tabeller sammanfattar observationer av dagfjärilar på Dyviks gårds marker under början av 2000-talet. Den för stockholmstrakten då ovanligt rikliga förekomsten av olika dagfjärilar bedöms bero på att förekomsten av föroreningar i luften fortfarande är låg på Brevikshalvöns yttre delar – och därmed att växterna där fortfarande är tjänliga som föda åt fjärilarnas nykläckta avkommor. Det finns ingen statistik över fjärilarnas förekomst tidigare under 1900-talet på halvön, men vår bedömning är att tabellernas fjärilar har förekommit, troligen över hela halvön tidigare under 1900-talet.

Om tabelleerna över fjärislobservationerna är suddiga på sin skärm, så följer här försök att skriva ut dem i delar:

 

 

 

 

 ⊕ H: Rasch

Doktor Wilhelm Rasch bodde många år i Klockargården. Han har också skrivit en väl genomarbetad artikel i Svensk Botanisk Tidskrift, Band 59, Häfte 1, år 1965, sidorna 129-162, med rubriken ”Iakttagelser över Tyresö sockens vegetation och flora efter 1936”. Det är således frågan om resultatet efter 28 års exkursioner i Tyresö. Han har här hittat 722 arter och jämför i sin artikel band annat vegetationen med en beskrivning som gjordes år 1937: ”Stockholmstraktens växter”. Tyvärr konstaterar botanikern K F Thedenius år 1859 att Tyresö socken då nästan inte alls är undersökt tidigare i botaniskt hänseende. Tyresö verkar tidigare ha bebotts av industrialister mer än av botanister och naturintresserade.

 ⊕ I: Tomtstatistik

Underlagsmaterial: Antal tomter:

Tomter på halvön

1900

1910

1920

1930

1934

1940

1948

1950

1960

1970

1976

1980

1990

2000

1. Summa invånare

71

60

60

60

83

86

93

100

200

450

528

600

977

1751

Källa för ovanstående

a

b

b

b

a

b

a

b

b

b

c

b

d

d

2. Hushållsstorlek i snitt

5,0

4,7

4,6

4,3

4,2

3,2

2,9

2,9

2,9

3,0

3,0

3,0

3,0

3,0

Källa för ovanstående

a

b

b

b

a

b

a

b

b

b

e

f

f

f

3. Summa permanenta hushåll

14

13

13

14

20

27

32

34

69

150

176

200

326

584

Källa för ovanstående

a

i

i

i

a

i

a

i

i

i

g

i

i

i

4. Permanentbebodda tomter

14

13

13

14

20

27

32

34

69

150

176

200

326

584

Källa för ovanstående

j

j

j

j

j

j

j

j

j

j

j

j

j

j

5. Summa antal tomter

16

25

32

36

-

655

 

978

1344

1350

 

1350

1350

1356

Källa för ovanstående

p

p

p

p

-

q

-

q

q

q

-

q

q

q

6. Antal fritidshusbebyggda tomter

2

12

19

22

-

628

-

944

1275

1200

-

1150

1024

449

Källa för ovanstående

r

r

r

r

-

t

-

t

t

t

-

t

t

 

not

Källkommentarer till tabellen ovan över antal tomter

a

Enligt vår inventeringstabell nedan av boende år 1900, 1934 och 1948.

b

Grov interpolering från data enligt a respektive c med hänsyn till vår bedömning av flyttningsmönstren.

c

Rad 2 gånger rad 3.

d

Officiell statistik från kommunen.

e

Vår bedömning av hushållsstorlek för de 100 av de 176 fastigheterna i g som vi ansåg oss känna till.

f

Vår grova bedömning, baserad på bebodda husens storlek och tidigare hushållsmönster.

g

Vägföreningens lista över permanenta hushåll per adress år 1976.

i

Rad 1 dividerad med rad 2.

j

Antas vara lika med antalet permanenthushåll enligt rad 3.

n

Extrapolerat från vägföreningens statistik år 2008=163, år 2007=162, år 2006=163 tomter obebyggda.

p

Rad 4 plus rad 6.

q

Grov manuell räkning enligt nedanstående tabell av antal synliga tomter på dagens tomtkarta och med hänsyn till när de olika tomtområdena avstyckades.           

r

Vår inventering enligt kapitel 3 och del II.

t

Rad 5 minus rad 4.

Om ovanstående tabell är suddig, så finns samma innehåll här på nytt:

Uppskattning av antal tomter på Brevikhalvön åren 1900 -   2000  
baserat på   dels kommunens avstycknings- och byggnadsplaner på halövn,      
kompletterat   med schablontilägg för avstyckade tomter utom plan inom Breviks sommarstad.    
             
 Nr Fastställd Plantyp Område Antal tomter Acku-mul År i tab
  Tillägg   här Tomtdelningar Breviks   sommarstad före 1910 + Björkgården 11 11 1910
  Tillägg   här Tomtdelningar Breviks   sommarstad 1911-1920 5 16 1920
  Tillägg   här Tomtdelningar Breviks   sommarstad 1921-1930 5 21 1930
      De tre stora   Exploateringsvågorna 1932-1937.          
E1:   Under1930-talet = 634 tomter      
- 1930 Avst utan plan Tonstigen 16.   Dyvik 1:2 ”Solstugan” 1 22  
7 1932-06-30 Avstyckn.plan Tyresö   Näs, Tyresö 1:1, Brevik 1:1 (=Stor plan ut till Kråkberget) 485 507  
11 1932-09-12 Avstyckn.plan Tyresö   Näs (=2 tomter ändrade vid Måsvägen & Lärkvägen) 11 518  
14 1933-05-30 Utomplanebest? Tyresö   Näs, Ändring vid Tyregården (=9 tomter Måsvägen) 9 527  
18 1934-09-20 Avstyckn.plan Ällmora   1:1, Dyvik 1:1 m.fl = Ällmorav S om Ällmora gård (= 38 tomter) 38 565  
21 1935-09-30 Avstyckn.plan Ällmora   1:51, 1:1 ml = Utsiktsvägen, Norets S-del (=37 tomter) 37 602  
24 1935-12-07 Avstyckn.plan Tyresö   Näs (Brevik1:1, Trinntorp 1:1, Tyresö 1:1) =2 tomter Brevv 81-83 2 604  
25 1936-01-16 Avstyckn.plan Ällmora   1:1, Dyvik 1:1 mfl= Slutet av Ällmoravägen (=8 tomter) 8 612  
26 1936-06-16 Avstyckn.plan Tyresö   1:1 = Infarten till Handelsträdgården 1:235-238 (=6 tomter) 6 618  
- 1936-12-04 Avstyckn.förbud Dyviksudd 0 618  
29 1937-08-20 Avstyckn.plan Tyresö   Näs,  Kv AC, AD, AE, AF = ny dragning   av Ugglevägen mellan 12 tomter 2 620  
30 1937-11-22 Ändr   avst.plan Ändr   Ällmora 1:51 och 1:64 i slutet av Klubbgärdesvägen 1 621  
33 1938-07-14 Avstyckn.plan Stora   Norets Norra del (=28 tomter) 28 649  
35 1939-04-28 Avstyckn.plan Tyresö   Näs (Brevik 1:1 m.fl) =1 tomt vid Tegelbruket 1 650  
  Tillägg   här Tomtdelningar Breviks   sommarstad 1931-1940, schablontillägg för perioden 5 655  
      E2: Under andra världskriget =   254 tomter   655 1940
  Tillägg här Tomtdelningar Breviks   sommarstad 1941-1950, schablontillägg för perioden 7 662  
- 1940-02-14 Generalplan Brevikshalvön 0 662  
37 1940-02-14 Avstyckn.plan Tyresö   Näs (Tyresö 1:8 & 1:270) =3 tomter vid Orrnäsvägen 3 665  
39 1940-11-25 Avstyckn.plan Björndalsomr   = NV om Brevik från Borgviken (=136 tomter) 136 801  
43 1944-02-02 Avstyckn.plan Brevik   1:1 (=Nya Brevik)  Brevik NV om gården   (=107 tomter) 107 908  
- 1946? Avst   utan plan Furuholmen 1 909  
      E3: Perioden 1948-1957 = 435   tomter      
49 1948-12-30 Ändr avst.plan Brevik 1:1 mfl.   Rosenviksomr (=9 tomter. 01-934) 9 918  
-   Avst   utan plan? Svartbäcksvägen   10 (=Ällm 1:137) 1 919  
50 1949-01-21 Ändr   Avst plan Ällmora   1:1 mfl = Väg vid Ällmora gård (=6 tomter) 6 925  
51 1949-02-16 Byggnadsplan Brevik   1:1, Dyvik 1:1 (=53 tomter söder om Breviksmaren)  53 978 1950
-? 1950-01-05 Avstyckn   plan Breviks   1:487 =Rosenviksområdets ändring 2 980  
54 1951-01-05 Byggnadsplan Brevik   1:1, Ällmora 1:144 mfl = Mokärrsområdet 197 1177  
  Tillägg   här Tomtdelningar Breviks   sommarstad 1951-1960, schablontillägg för perioden 7 1184  
60 1953-02-04 Ändr   byggn pl Brevik   1:1, Dyviks 1:1 mfl = Mokärrsområdet (=9 tomter vid Mokärrs gård) 9 1193  
-   Avst   utan plan? Utsiktsvägen   15B (=Ällm 1:170) 1 1194  
66 1954-10-05 Avstyckn   plan Dyvik   1:1 (=cirka 150 tomter på Dyviksudd) 150 1344  
72 1957-03-12 byggn.plan   ändr Dyvik   1:1 (=19 tomter vid Gränöstig+ Dyviksstig+ Dyviksv 16) 0 1344  
      De tre små Kompletteringsvågorna.        1344 1960
K1:   Perioden 1960-1963 = 6 tomter      
86 1960-02-19 Avstyckn plan Trinntorp   (=Lärkvägens bredd ändras nära Nytorpsvägen) 0 1344  
87 1960-03-29 Upphävd   byggpl Dyvik   1:1 (=1 tomt krymper och Dyviks naturreservat ökar något) 0 1344  
89 1960-06-21 Naturminne Dyvik 1 1345  
89A 1962-06-21 Naturreservat Dyvik 1 1346  
93 1961-06-26 Avstyckn   plan Tyresö   Näs (=minus 2 tomter vid Sparvvägens slut pga terränganpassad väg) -2 1344  
102 1963-09-11 Avslagen   avst-pl Trinntorp   1:1, 1:17, m.fl (=6 tomter vid Tyregården). Inga handlingar syns på nät 6 1350  
      K2: 1990-talets mitt = 6 tomter   1350 1970+80
244 1988-12-08 Det-pl-bestäm Hela halvön   t.o.m Telegrafberget + Ällmora. (Bil A= Alla planer med nr.) 0 1350 1990
- 1995-01-18 Avstyckn   u plan Tre   tomter vid Öringhamnviken 3 1353  
- 1995-05-30 Spec   beslut Naturreservatet   Sandholmarna (BN 1994-06-21) 3 1356  
282 1996-09-26 Detaljplan Breviksmaren   (=bara bryggor, inga tomter) 0 1356 2000
      K3: efter år 2000 = ej med här      

 

 

 

⊕ J: Befolkningsberäkning

Beräkningen av relativ befolkning är gjord enligt följande beskrivning av kurva 1, det vill säga som kolumn a dividerat med kolumn b:

Brevikshalvöns befolkningsutveckling i förhållande till överordnade regioners:
Befolkningsdiagram med relativa tal i fem kurvor:1 = Halvöns andel av kommunens invånartal: Minskade fram till 1970-talet, men ökar nu snabbt.
2 = Kommunens andel av länets invånartal: Minskade fram till 1930-talet och ökar långsamt sedan dess.

3 = Länets andel av Sveriges invånartal: Ökar snabbt under hela 190-talet.

4 = Sveriges andel av Europas invånartal: Har varit förvånande konstant.

5 = Europas andel av världens invånartal: Minskar nu snabbtsedan början av 1900-talet.

Beräkningen av relativ befolkning är gjord enligt följande:

Källor till kolumnerna a - f: a= Egna beräkningar enligt tabell ovan b= Kommunal statistik, c & d= SCB e & f=Wikipedia (jan 2010)

 

 

 ⊕ K: Invånarstatistik

 Underlagsmaterial, antal invånare:

 

1850

1900

1920

1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

2000

Brevikshalvön

60

50

54

56

88

95

285

495

600

977

1751

Tyresö

782

750

688

894

1920

3169

5988

27174

31061

33973

39071

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  De permanenta hushållen på Brevikshalvön:

 

 

Boställe

Permanet
från
år

Hushålls-storlek år 1900

Hus
hållsstorlekår 1934

Hushållsstorlekår 1948

Etablerade före år 1900:

 

 

 

 

Breviks gård             (Petterssons 1934)   

1380-t

3

2

0

Dyviks gård             (Andreasons 1949)

1380-t

4

5

5

Ällmora
gård               (Erikssons 1934)

1380-t

2

4

0

Björndalen      (Anderssons/Horn 1949)

1836

5

3

4

Trinntorps gård 

1494

5

5

0

Mokärrs gård      (Tage Enekvists 1949)

1628

5

5

4

Nytorpsstugan   

1628

4

4

0

Finnborg

1629

10

5

0

Klockargården

1637

0

0

0

Svartbäcken

1671

5

5

0

Nytorps gård

188?

7

7

0

Öringhamn båtmanstorp

1727

4

0

0

Hasselhyddan

1875

2

0

0

 

 

 

 

 

Etablerade på 1900-talet före 1949:

 

 

 

 

Dyviks-Breviks-området:

 

 

 

 

Öringhamnv 24 (« Tysta Ville »)

1938?

-

-

1

Breviksv 190B. Trädgårdsmästeriet

1921

-

3

2

Breviksv 189, Skogsbrynet

1927

-

4

3

Stubbvretsv 2 (Dahlströms)

1934

-

3

4

Stubbvretsv 5 (Verner Jophanssons)

1936?

-

2

2

Stubbvretsv 13 (Erik Enekvists)

1938

-

-

2

Breviksv 184 ?? ???(Rosendals)

1944

-

-

4

Breviksv 181, Affären

1921

-

2

3

Breviksv 179, Konditoriet

194?

-

-

4

Ällmorav 6 (Stenströmmers)

1946

-

-

2

Breviksv 172, Pensionatet (Carlssons)

1935

-

2

2

Ällmoraområdet:

 

 

 

 

Ällmorav 27 (Gunnar Erikssons)

1938

-

-

3

Ällmorav 29 (Sven Erikssons)

1938

-

-

3

Ällmorav ????? (Sundells) 

1938

-

-

2

Noretvägen 2  (Mauriz Jonsson)

1938

-

-

1

Noretvägen 22 (Holger Norbergs)

1938

-

-

3

Noretvägen 26 (Bergströms)

1938

-

-

2

Trinntorp-Mokärr-området:

 

 

 

 

Mokärrsv 5 (Stenskogs)

194?

-

-

3

Lövsångarv 4 (Ellen Anderssons)

194?

-

-

3

Tontigen 6 (Rickard Lindströms)

1939

-

-

5

Kråkvägen 6 (Nils Rosenviks)

194?

-

-

2

Breviksv 95 (Knut Lindqvists)

193?

-

-

2

Breviksvägen 87 (Kulls)

193?

-

-

2

Breviksväagen 85 (Sporres)

193?

-

-

3

Nytorpsområdet:

 

 

 

 

Tegelbrukskåken

190?

10

10

-

Breviksv 77; Nordal (Spångbergs)

194?

-

-

4

Fasanv 22 (Erikssons)

193?

-

-

4

Fasanv 12 eller 16 ?? Isidor Lindqust

193?

-

-

2

Fasanv 14 (Eklunds)

193?

-

-

4

Nytorpsv 1. Affären (Märta Lindquist)

194?

-

-

1

Nytorpsv 12 (Malmbäcks)

193?

-

-

2

Orrnäs-områdets södra del:

 

 

 

 

Fiskarrovägen 1, Viken  (Branners)

1932

-

3

5

Brobänken

1907

-

5

0

Summa hushåll

 

14

20

32

Summa personer

 

71

83

93

Personer/hushåll i snitt

 

5,0

4,2

2,9

 

Permanenta invånare

 

År

Breviks-halvön

Tyresö

 

 

a

b

a/b

1850

60

782

7,67%

1900

50

750

6,67%

1910

55

710

7,75%

1920

54

688

7,85%

1930

56

894

6,26%

1940

88

1920

4,58%

1950

95

3169

3,00%

1960

285

5988

4,76%

1970

495

27174

1,82%

1980

600

31061

1,93%

1982

764

31415

2,43%

1983

808

31775

2,54%

1984

835

32041

2,61%

1985

847

32161

2,63%

1986

900

32564

2,76%

1987

890

33112

2,69%

1988

932

33567

2,78%

1989

948

33815

2,80%

1990

977

33973

2,88%

1991

1055

34324

3,07%

1992

1144

34805

3,29%

1993

1241

34805

3,57%

1994

1287

35126

3,66%

1995

1350

35923

3,76%

1996

1445

36627

3,95%

1997

1557

37129

4,19%

1998

1602

37582

4,26%

1999

1694

38041

4,45%

2000

1751

39071

4,48%

2001

1823

39434

4,62%

2002

1875

39720

4,72%

2003

1976

40097

4,93

2004

2016

 

 

2005

2033

40605

5,01%

2006

2101

41476

5,07%

2007

2129

42047

5,06%

2008

 

42332

 

2009

 

42602

 

Använt underlag för befolkningsdiagrammet i texten

 

År

Brevik

Tyresö

Tyresö enl DDB

Andel av kommunen

 

1850

60

782

782

7,7%

 

1900

71

750

810

6,7%

 

1910

60

710

702

7,7%

 

1920

50

688

688

7,8%

 

1930

56

894

894

6,3%

 

1940

88

1 920

1920

4,6%

 

1950

95

3 169

 

3,0%

 

1960

285

5 988

 

4,8%

 

1970

495

27 174

 

1,8%

 

1980

600

31 061

 

1,9%

 

1990

977

33 973

 

2,9%

 

2000

1751

39 071

 

4,5%

Källor för ovanstående statistik
Det finns ingen officiell statistik över antal permanentboende på Brevikshalvön före 1982. Så vi har med hjälp av olika källor uppskattat hur antalet bör ha varit och ändrats. Under svältåret 1917 inventerades antalet personer den 8 januari inom varje hushåll i kommunen. De deklarationsblanketterna finns kvar och kan för Brevikshalvön i första hand sammanställas till följande uppgifter:

Boställe 

Hushålls-föreståndare 

Per-soner 

Brevik

Gustaf Pettersson

6

Dyvik

Nils Johansson

6

Elgmora

E Botolf Spångberg

5

Mokärr

Knut Spångberg

4

Nytorp

W Spanier

6

Svartbäcken

Mathilda Stålbom

4

Trindtorp

Axel Eklund

5

 

Summa personer

36

 

Dessa 36 personer motsvarar 5,14 personer per hushåll i genomsnitt. De är dock inte samtliga hushåll, eftersom det finns ytterligare en deklarationsblankett med ”Tyresö egendomen inklusive Tyresö slott” som redovisar 56 personer i ”hushållet”. En del av dessa fanns troligen i Finborg och Tegelbruket, som inte särredovisats. Det också oklart om Klockargården och Nytorpsstugan stod obebodda i februari 1917. Gissningsvis var antalet vinterboende på Brevikshalvön cirka 48 personer år 1917.

Motsvarande data för övriga Tyresö den 8 januari 1917 summeras till följande lista:

Boställe

Hushållsföreståndare

Pers

Ahlby

G Hallberg

5

Borgen*

O V Holmqvist

5

Hanviken*

K E Andersson

3

Krusboda

Gustaf Karlsson

7

Kumla*

C G P (?) Jansson

2

Kumla gård

För Kumla AB…..

51

Lindal

P E Janson

4

Linde No 1*

L E Andersson

4

Linde, Kumla *

F W Lindqvist

7

Nyboda

Einar Pettersson

3

Näset*

J Olsson

6

Racksta Trädgård

J E Wennerström

4

Rotvik

Karl Jonsson

4

Rundemar

Axel Persson

11

Skogsängen*

B G Karlsson

5

Strand

Johan Johansson

6

Uddby

Frans Erik Jonsson

4

Vreten*

N P Collin

10

Hollendartorp

Aug Ohlsson

2

Båthuset**

G W Johansson

5

Engmar

C K eller W Ehrenström

5

Lillström

C Bergström

4

Myggdalen

J A Lönnqvist

7

Mörkdalen

Karl Spångberg

5

Nubbkärr/Njupkärr

A eller C W Pettersson

4  

Oppsätra

Otto Andersson

3

Sisshammar

F Norberg

2

Spirudden

Johan Larsson

6

Styfnäset

Erik Lundqvist

2

Södergården*

A (?) Magnusson

9

Ullbergstorp

Joh. Petter Persson

3

Wissvass

Johan Spångberg

2

Wissvass

Johan Sjöblom

3

Wissvass Engsudden

Abraham Carlsson

2

Wissvass Norrgård

Hugo Norberg

4

Wissvass nr 1

Erik Karlsson

3

Wissvass Södergård**

Maurits Jonsson

5

Åfva

Per Edvard Brattlöf (?)

6

Gåsö***

C A Wilhelmsson (?)

5

           * Postadress Enskede
         ** Postadress Dalarö
       *** Postadress Saltsjöbaden

En del av namnen är svårtydda, varför det finns några frågetecken i listan. Den listan summerar sig till 228
personer med en genomsnittlig hushållsstorlek på 4,5 personer om man räknar bort Kumla AB. De 228+48 invånarna är betydligt färre än kommunens dåvarande invånartal, vilket är ett metodproblem.

Snittstorlekarna är dock av intresse. De har minskat drastiskt för årtiondena efter andra världskriget, då de flesta gårdarna var styckade. År 1975 var antalet permanenthushåll på Brevikshalvön utanför Orrnäset 176 stycken enligt vägföreningens bevarade fakturalistor. För 37 av de hushållen har vi själva uppskattat antalet hushållsmedlemmar och kommit fram till att det var 3,0 i snitt. Rimligtvis gäller det snittet för alla 176 hushållen och invånartalet skulle i så fall vara 525 personer år 1975.

För år 1948 har Åke Dahlström med släktingar inventerat totalt 32 permanenta hushåll på Brevikshalvön. Med ett uppskattat snitt på 2,9 personer per hushåll blir det ett invånartal på cirka 93 personer år 1948

Boställe år 1948

Familjenamn för perm-boende år 1948

Antal pers

Dyviks-Breviks-området:

 

 

Dyviks gård

Andreasons

5

Öringhamnsv 24

”Tysta Ville”

1

Breviksv 190B. Trädgmästeriet

Boströms

2

Breviksv 189, Skogsbrynet

Ramstedts

3

Stubbvretsv 2

Dahlströms

4

Stubbvretsv 5

Verner Johanssons

2

Stubbvretsv 13

Erik Enekvists

2

Breviksv 184 ??

Rosendahls

4

Breviksv 181, Affären

Eric Sjögrens

3

Breviksv 179, Konditoriet

Lundqvists

4

Ällmorav 6

Stenströmers

2

Breviksv 172, Pensionatet

Källarmästare Carlssons

2

Breviksv 131, Björndalen

Anderssons/Horn

4

Ällmoraområdet:

 

 

Ällmorav 27

Gunnar Erikssons

3

Ällmorav 29

Sven Erikssons

3

Ällmorav 31

Otto & Elsa Sundell

2

Noretvägen 2 

Mauriz Jonsson

1

Noretvägen 22

Holger Norbergs

3

Noretvägen 26

Bergströms

2

Trinntorp-Mokärr-området:

 

 

Mokärrs gård

Tage Enekvists

4

Mokärrsv 5

Stenskogs

3

Lövsångarv 4

Ellen Anderssons

3

Tontigen 6

Rickard Lindströms

5

Kråkvägen 6

Nils Rosenviks

2

Breviksv 95, Naglos

Knut Lindqvists

2

Nytorpsområdet:

 

 

Breviksv 77; Nordal

Karl Helge Spångbergs

4

Fasanv 22

Erikssons

4

Fasanv 12 och 16 

Isidor Lindquists

2

Fasanv 14

Eklunds

4

Nytorpsv 1. Affären

Märta Lindquist

1

Nytorpsv 12

Malmbecks

2

Orrnäs-områdets södra del:

 

 

Fiskarrovägen 1, Viken

Branners

5

Summa                           

32 hushåll                 

93 pers

 

⊕ L: Utbyggnadsområden

Underlagsmaterial för diagrammet över hur de olika utbyggnadsområdena utvecklats: Antal fritidshustomter som bebyggts på halvön enligt tomtantalstabellen ovan under punkt ☼f och hur dessa tomter därefter permanentats:

Tomter på halvön

1900

1910

1920

1930

1934

1940

1948

1950

1960

1970

1976

1980

1990

2000

6. Antal fritidshusbebyggda tomter

2

12

19

22

-

628

-

944

1275

1200

-

1150

1024

449

6a. Därav :

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b.Orrnäs-Nytorp-Trinntorpsområd

1

2

2

2

 

551

 

560

560

560

560

560

560

560

c Mokärr-Telegrafberget

0

0

0

0

 

0

 

136

333

333

333

333

333

333

d. Ällmora-Breviksområdet

0

11

16

21

 

110

 

270

277

277

277

277

277

277

e. Dyviksudd

0

0

0

0

 

0

 

13

163

163

163

163

163

163

7.                                        Summa 

1

13

18

23

 

661

 

978

1332

1332

1332

1332

1332

1332

8.differens rad 6 minus rad 7

 

 

 

 

 

33

 

34

 

57

 

132

 

 

9.korrigering av 6a med rad 8:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b.Orrnäs-Nytorp-Trinntorpsområd

1

2

2

2

 

523

 

523

560

560

560

560

560

560

c Mokärr-Telegrafberget

0

0

0

0

 

0

 

136

333

333

333

333

333

333

d. Ällmora-Breviksområdet

0

11

16

21

 

105

 

270

277

277

277

277

277

277

e. Dyviksudd

0

0

0

0

 

0

 

13

163

163

163

163

163

163

10.                                       Summa 

1

13

18

23

 

628

 

978

1332

1332

1332

1332

1332

1332

11. Permanentningsgrad (procent av tidigare fritidshustomter):

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b.Orrnäs-Nytorp-Trinntorpsområd

 

 

 

 

 

 

 

2%

9%

19%

 

22%

29%

90%

c Mokärr-Telegrafberget

 

 

 

 

 

 

 

0%

1%

5%

 

10%

24%

63%

d. Ällmora-Breviksområdet

 

 

 

 

 

 

 

1%

2%

4%

 

10%

19%

40%

e. Dyviksudd

 

 

 

 

 

 

 

0%

0%

0%

 

0%

10%

35%

12. Rad 9 korrigerad med 11:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b.Orrnäs-Nytorp-Trinntorpsområd

1

2

2

2

 

523

 

513

510

454

 

437

398

56

c Mokärr-Telegrafberget

0

0

0

0

 

0

 

136

330

316

 

300

253

123

d. Ällmora-Breviksområdet

0

11

16

21

 

105

 

267

271

266

 

249

224

166

e. Dyviksudd

0

0

0

0

 

0

 

13

163

163

 

163

147

106

13.Summa korr fritidstomter

1

13

18

23

 

628

 

929

1274

1199

 

1149

1022

451

14. Rad 6 minus rad 13

1

-1

1

-1

 

0

 

15

1

1

 

1

2

-2

15. Ackumulerade belopp för att rita delkurvorna:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rad e+ rad d

0

11

16

21

 

105

 

280

434

429

 

412

371

272

rad e+rad d + rad c

0

11

16

21

 

105

 

416

764

745

 

712

624

395

rad e + rad d +rad c +rad b

1

13

18

23

 

628

 

929

1274

1199

 

1149

1022

451

 

 

 ⊕ M: Befolkningshistoria

Grov beräkning av Brevikshalvöns ackumulerade invånartal till år 1900

  
                     

Förutsättningar: Bara de boställen som står i kolumn b har funnits och de kan översiktligt delas in i tre grupper enligt a.

De har varit bebodda i det antal år som d anger före år 1900 med så många olika personer /100 år som e anger.

Dessa personer flyttade dock i stor utsträckning mellan olika boställen inom nuvarande kommunen och överlappar därför

varandra i antal. Därför reduceras antalet med en faktor enligt f för internflyttningar inom Brevikshalvön.

Det ger summa antal unika mantalsskrivna personer enligt g. (Övriga kolumner i, j, k är kringinformation.)
               

     Kringinformation

Storleks-grupp

Boställe

Start-år

Antal år till 1900

Antal pers/100 år

Intern Breviks-faktor

Summa unika personer till 1900

  

Snitt pers/  år

Snitt-längd, år/pers

Omsättn pers/år

a

b

c

d=   1900-c

e

f

g =d*e*f/100

  

i

j=         g/i

k=        e/i

Stora

Dyvik

1388

512

50

0,8

205

  

8

26

6,3
 

Brevik

1388

512

50

0,8

205

  

8

26

6,3
 

Ällmora

1388

512

50

0,8

205

  

8

26

6,3
 

Nytorp

1628

272

50

0,8

109

  

8

14

6,3
           

 

  

 

  

 
           

 

  

 

  

 
           

 

  

 

  

 
           

 

  

 

  

 
           

 

  

 

  

 

Medel

Mokärr

1628

272

45

0,8

98

  

7

14

6,4
 

Trintorp

1494

406

45

0,8

146

  

7

21

6,4
 

Orrnäs

1781

119

45

0,8

43

  

7

6

6,4
 

Bergshyddan

1891

9

45

0,8

3

  

7

0

6,4
           

 

  

 

  

 
           

 

  

 

  

 

Små

Svartbäcken

1671

229

40

0,8

73

  

5

15

8
 

Öringhamn

1727

173

40

0,8

55

  

5

11

8
 

Finborg

1629

271

40

0,8

87

  

5

17

8
 

Klockargården

1743

157

40

0,8

50

  

5

10

8
 

Korshamn 1627-1749

122

40

0,8

39

  

5

8

8
 

Björndal

1844

56

40

0,8

18

  

5

4

8
 

Finntorp

1753

147

40

0,8

47

  

5

9

8
           

 

  

 

  

 
           

 

  

 

  

 
           

 

  

 

  

 
           

 

  

 

  

 
           

 

  

 

  

 

Summa unika invånare före år 1900 exklusive Tegelbruket

1383

  

 

  

 
           

 

  

 

  

 

Tegelbruket 1630-1863

  

233

40

0,8

75

  

5

15

8

Tegelbruket efter 1863

1863

37

600

0,8

178

  

50

4

12
             

Sum

150

=I

  

Summa unika invånare före år 1900 inklusive Tegelbruket

1635

=G

G/I=

11

  

 

⊕ N: Pyramidunderlag

De två befolkningspyramiderna är baserade på kommunens statistik.

 

⊕ O: Eldfaran

Kommentar till avsnittet om skogsbrand

Problembild
Brevikshalvön har ett skärgårdsklimat och vissa somrar kan vara mycket torra flera månader i sträck. Den bergiga naturen har i stor omfattning grunda jordar, vilket medför att terrängen och dess vegetation sådana somrar blir explosivt torr. En skogsbrand på Brevikhalvön under en torrsommar kan därför lätt erbjuda två extrema problem:

Bägge dessa två problem är som störst när det blåser hårt i vissa riktningar efter en lång torkperiod:

Konsekvenserna blir som allvarligast när det är mycket folk och mycket bilar på Brevikshalvön.

Modern problemökning
Vi har inte för avsikt att måla upp extrema hotbilder som är orealistiska. Vi menar tvärtom att skogsbränder kommer att inträffa även i framtiden och att riskerna ökar – dels med förväntade klimatändringar som påstås kunna leda till att det blir vanligare med extrema vädersituationer såsom torkperioder och dels med ökad befolkning och fler tillfälliga besökare på halvön. Tillkomsten av skolbyggnader har också ökat risken för anlagda bränder under sommarloven – enligt bedrövande svensk nutida brandstatistik. Kommunen kan och bör därför på ett tydligare sätt än hittills ha med hanteringen av ovanstående problem i sin fysiska detaljplanering och sin informationsplanering:

Kommunen verkar inte i tillräckligt hög grad ha beaktat ovan beskrivna problem i sin planering för halvön. Tvärtom har kommunen upprepade gånger beslutat i strid mot förslag som syftat till en bättre ordning. Tre moderna exempel på detta är följande fall, där riskerna för stor brand med olyckliga konsekvenser påtagligt ökat genom kommunens beslut:

-    Har ökat brandrisken: Bilar med heta motorer parkerar runt maren i den torra vassen med ökad risk för självantändning av den.

-    Har försvårat konsekvenserna: Andra bilar felparkerar så att framkomligheten på Öringhamnsvägen kraftigt minskar.

-    Har försvårat konsekvenserna: De många felparkerade bilarna försvårar framkomligheten på Öringhamnsvägen. De många bilbesökarna till reservatet får svårt att ta sig därifrån i tid när elden kommit lös och den trafiken kommer att försena brandkåren.

Vi är medvetna om att under långvariga högtryck och långvariga torrperioder sommartid, så är det vanligtvis inte kraftiga vindar, utan mest fråga om sydostlig sjöbris. Den kan visserligen vara oroande stark på eftermiddagarna, men brukar avklinga mot kvällen. Vi är också medvetna om att de flesta skogbränder som kommer att uppstå på halvön kommer att vara hanterbara till följd av att vinden blåser ner dem mot närmsta havsstrand och att de även i övrigt är möjliga att bekämpa. Vi föreställer oss att om det är extrem sommartorka vart femte år och om det blåser kraftigt från SO eller NV under kanske bara några få dagar av de torrperioderna, så kan det dröja många decennier mellan varje möjlig katastrofal skogsbrand av ovan beskrivna typer. Det är för de sällsynta tillfällena som beredskapen behöver vara hög.

Scenario 1: Nordvästlig vind 12 m/sek. Det var en snöfattig vinter och en torr vår med nederbörden 2 mm i april, 0 mm i maj och 0 mm hittills i juni. Midsommarafton är det +28 grader varmt och mycket låg luftfuktighet. Klockan 1300 börjar elden vid Fiskarrovägens nordvästra del. Brandkåren får larm klockan 1305. Polis och brandkår anländer ungefär samtidigt klockan 1320 till strax norr om brandplatsen och konstaterar att man inte kan fortsätta ut på Brevikshalvön. Brandkåren försöker rekvirera en helikopter för att kunna få överblick av branden, samt koncentrerar sig initialt på att försöka hindra att elden sprids till slottsområdet SV om Stallviken/Kalvfjärden. Under de första fem timmarna förflyttar sig eldfronten timme för timme enligt den nedanstående kartan över Brevikshalvön.

Rökutvecklingen är kraftig och räddningsledningen inser att invånarna på hela halvön redan har obehagliga känningar av röken. Polisen på plats får genom SOS Alarm reda på att många redan ringt i panik över att snart bli kvävda och innebrända. Räddningsledningen förstår att snabb evakuering av tusentals personer från halvön är behövlig och att bekämpning av eldfronten är praktiskt taget omöjlig. Sannolikheten för att över 1000 bostadhus har brunnit ner inom några timmar är hög, liksom risken att flera tiotals personer också då har omkommit av rök och eld.

Frågor: Hur informerar sig personerna på halvön om vad de kan göra för att försöka klara livet? Vart kan de till exempel ringa så länge telefonsystemet fungerar? Blir inte det telefonnumret snabbt helt överbelastat?

Om 1000 personer i panik samlats på Dyviksudd vid A (och därvid korkat igen de sista 2 kilometrarna av Dyviksuddsvägen med sina bilar): från vilken plats där kan de tänkas evakueras per båt och/eller helikopter? Hur tar de sig dit, när alla bilarna inte går att vända på den igenproppade Dyviksuddsvägen?

Kartbild över scenario 1

Scenario 2: Sydostlig vind 12 m/sek. Det har varit en lång varm sommar med 1 mm nederbörd i början av maj, men sedan dess inte en millimeter. Många björkar är gula (ungefär som sommaren 1955). Den första söndagen i augusti har det har varit + 30 grader om dagarna sedan en vecka, men det väntas väderomslag med åska. Det åskar dock bara inne över land och många Tyresöbor har åkt bil till Sandholmarnas naturreservat för att försöka svalka sig. Där är det uppskattningsvis 200 bilar och 600 personer. Det är mycket låg luftfuktighet och sol över Brevikshalvön. Klockan 1300 startar elden vid Dyvikslänkens norra del och brandkåren får larmet klockan 1305.

Rökutvecklingen är kraftig och har redan klockan 1310 skrämt upp de flesta personerna på halvön och nått halvöns NV del. När brandkår och polis kommer dit klockan 1320 möts de således av kraftig rök, men möts i än högre grad av en massiv trafikström av personbilar som försöker fly från halvön på såväl Breviksvägen som Fiskarrovägen. Polisen har ingen möjlighet att komma förbi för att hindra tillflödet av biltrafik och brandbilarna kan inte komma längre SO ut på halvön förrän 30 minuter senare. Då är röken nästan olidlig utan rökgasmask. Två brandbilar försöker då åka söderut på halvön men förstår snart att man antagligen kör rakt mot eldfronten. Det visar sig vara mycket svårt att på den smala vägen kunna vända brandbilarna för att i panik försöka fly därifrån.

Den nedanstående kartan över Brevikshalvön visar eldfronten timme för timme under de första 6 timmarna.

Frågor: Hur undsätter man cirka 500 törstiga personer som simmat över till B (Stora Sandholmen) för att slippa rök och eld? Vid C (Dyviksudd), D (Ällmorastranden) och E (Breviksnäs) på kartan finns många instängda personer som är rädda att vinden skall vända: hur hanteras det problemet? Och hur kan man evakuera hundratals personer som finns i den täta röken framför eldfronten vid F?

Kartbild över scenario 2

De ovanstående två scenarierna kan uppfattas som skräckscenarier. Men tyvärr de är inte osannolika när det varit torrt länge. Erfarenhetsmässigt underlag för dem är följande data från andra skogsbränder:

Figur 7. Brandfältet på och norr om Torsburgen på         Figur 23. Sambandet mellan markens lutning och
Gotland  från den torra sommaren 1992.                       eldens spridningshastighet uppför backen.

Vindhastigheten var 8 m/s. 
           

  

Figur 22. Sambandet mellan vindstyrka och                    Figur 24. Sambandet mellan finbränslets fukthalt
spridningshastighet för en eld som                                och eldens spridningshastighet.
sprider sig med vinden.

 Ovanstånde fyra figurer är ur boken ”Skogsbrand. Brandbeteende och tolkning av brandriskindex” av Anders Granström (Institutionen för skoglig vegetationsekologi, SLU, Umeå) och styrker att eldfrontens spridningshastighet 20 m/min är realistisk vid vindhastigheten 12 m/sek, extrem torka och starkt kuperad terräng.       
Figurerna hämtade från www.msb.se

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)