Komplettering till kapitel 14


 A:
Maktstruktur 

Hur maktrelationerna på Brevikshalvön har ändrats under de senaste hundra åren

N = Närboende med stor makt.       n = närboende med makt                     F  = Fjärrboende med stor makt.     f = fjärrboende med makt


Makt över investerandet:

Före  1889

1890-
1899

1900-
1909

1910-
1919

1920-
1929

1930-
1939

1940-
1949

1950-
1959

1960-
1969

1970-
1979

1980-
1989

1990-
1999

2000-
2010

Slottsägaren (=Claes Lagergren)

F

F

F

F

F

 

 

 

 

 

 

 

 

Förvaltningsbolaget (= Claes Leo Lagergren + Ivar Lundell)

 

 

 

 

 

N

N

N

N

 

 

 

 

Folkhem AB (=Harry Karlsson)

 

 

 

 

 

 

 

 

F

F

 

 

 

Kommunalrådet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

F

F

F

F

Byggnadsnämndens ordförande

 

 

 

 

 

 

 

F

F

F

F

F

F

Vägföreningens ordförande

 

 

 

 

 

 

 

n

n

n

n

n

n

Villaägareföreningens ordförande

 

 

 

 

 

 

 

n

n

n

 

 

 

Tomtägaren

 

 

n

n

n

n

N

N

N

N

N

N

N

Vägverket

 

 

 

 

 

 

 

f

f

f

f

 

 

Makt över invånarnas vardag:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prästen

N

N

n

n

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Slottsägaren

F

F

F

f

f

 

 

 

 

 

 

 

 

Landsfiskalen

f

f

N

N

N

 

 

 

 

 

 

 

 

Handelsmannen

f

f

f

n

n

n

 

 

 

 

 

 

 

Vägföreningens ordförande

 

 

 

 

 

 

 

n

n

n

 

 

 

Villaägareföreningens ordförande

 

 

 

 

 

 

 

n

n

n

 

 

 

Tomtägaren

 

 

 

 

 

N

N

N

N

N

N

N

N

Permanentboende barns fostran:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prästen

N

N

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läraren

 

n

n

n

n

n

n

f

f

f

f

f

f

Föräldrarna

N

N

N

N

N

N

N

n

n

n

n

n

n

Massmedia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

f

f

f

f

Summa antal:                   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

F+f

4

4

3

2

2

0

0

2

3

5

5

4

4

N+n

3

4

5

5

5

6

5

8

8

6

4

4

4

Summa antal funktionärer

7

8

8

7

7

6

5

10

11

11

9

8

8

Samma summa i procent :

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

F+f

57

50

38

29

28

0

0

20

27

45

56

50

50

N+n

43

50

62

71

72

100

100

80

73

55

44

50

50

Summa procent

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

 

 B: Dyviksudds markavtal

Avtal
Byggnads AB Folkhem, ägare till Dyvik 1:1, Tyresö-Dyviksudds
Tomtägarförening har med anledning av Länsstyrelsen förordnande i samband
med fastställande av byggnadsplan för sydligaste spetsen av Brevikshalvön träffat
följande avtal.
§ 1.
Mom.1 Bolaget upplåter härigenom till Föreningen, såsom företrädare för
nuvarande och blivande ägare av fastigheter inom det ovannämnda planområdet,
rätt att för all framtid fritt och utan ersättning för fritidsändamål utnyttja de
ovannämnda allmänna platserna. Häri ingår även marken för de av Föreningen
ägda brevlådsställen och allmänna brunnarna.
 
Mom.2 Föreningen skall svara för framtida tillsyn och skötsel av de ovannämnda
områdena liksom av de där anordnade brunnarna och brevlådsställen; samt de nedan i
§ 2 angivna anläggningarna hålles i sådant skick, som det är förenligt med allmän
ordning och trevnad.
§ 2.
Mom.1 Ovan i § 1 mom.1, verkställd upplåtelse innefattar rätt
för Föreningen
att    inom ovannämnda områden i samband med Bolaget verkställa röjning och
avverkning av mindre träd, buskar m.m. i den omfattning som erfordras för ovan
angivna ändamål, samt
att    inom de med litt Vb betecknade vattenområdena och å mark i anslutning
därtill uppföra och bibehålla de bryggor och andra anläggningar, som erfordras för
tillgodoseende av fastighetsägarnas behov av badplatser samt brygg-och
uppläggningsplatser för båtar. Bryggor och uppläggningsplatser äro markerade på
till detta avtal bifogad karta.
 
Mom.2 Det åligger Föreningen att tillse att ovan angivna behov så långt som möjligt tillgodoses genom gemensamma anläggningar samt att
anläggningarna koncentreras till så få platser som möjligt, samt att
▀  i förekommande fall - medgivande till anläggningarna inhämtas av
▀  vederbörande byggnadsnämnd.
 
Mom.3 Bolaget medgiver Föreningens styrelse rätten att utomstående hävda
den rätt som tillkommer markägaren.
§ 3.
Det åligger bolaget att vid överlåtelseav Dyvik 1:1 tillförbinda den nye ägaren
att respektera detta avtal samt att vid överlåtelse i sin tur göra motsvarande förbehåll.
 
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt.
Bromma den 14 augusti 1975
BYGGNADS AB FOLKHEM  TYRESÖ-DYVIKSUDDSTOMTÄGARFÖRENING
ekonomisk förening
Erik Eklund             Magnus Lindgren         Lennart Horneij

 C: Partistruktur

Vi har inte sett några tydliga partipolitiska eller blockpolitiska skillnader mellan de makthavande politikernas attityder till utvecklingen på Brevikshalvön under 1900-talet. Här är en sammanställning av Tyresö kommuns växlande majoriteter i kommunfullmäktige och växlande byggrätter på Brevikshalvön:

Från valet
hösten

Politisk
majoritet
(block)

 Kommunlråd    

Byggrätt på
Dyviksudd

Byggrätt på
Brevikshalvöns  övriga detaljplanelagda områden

Byggrätt på övriga
Brevikshalvön

1962

soc

Gunnar Gyllnert s

Byggnadsplanen från 1954 medgav 150 kvm för huvudbyggnad plus 40 kvm för sidobyggnad

Från början av 1950-talet: 1/10 av tomtytan, dock max 200 kvm.

Utomplanebestämmelser (byggda enligt traktens sed) sedan 1950-talet

1966

borg

Gunnar Gyllnert s
+
C-E Österberg fp

Från 18 mars 1969: 70+30 kvm

Byggförbud (BL109) sedan 1966-11-28.
Från 1968-1969= 70+30 kvm

 Tätbebyggelseförbud  (BL168) sedan 1967-09-19, men dispens för 70+30 kvm.

1970

soc

Gunnar Jansson s

 

 

 

1973

borg

Eric Magnusson c

 

 

Byggförbud (BL109)sedan 1973, med dispens för 70+30 kvm.

1976

borg

Eric Magnusson c

 

 

 

1979

soc

Sven Lionell s

Från 4 maj 1979: 50+30 kvm. Regeringen beslöt 30 april 1980 = 70+30 kvm.

 

Från 1979-05-30: Dispens för 50+30 kvm

1982

soc

Sven Lionell s (t feb 1984)
Birgitta Nådell s

 

50+30 kvm från 1984-04 på någon plan.

50+30 kvm från 1984-04

1985

soc+mod
(krt utfrusen)

Birgitta Nådell s

Från 1985: 50+30 kvm (fastställt av regeringen 1986-06-05)

50+30 kvm från 1985-02-21  enligt ändrade planbestämmelser.

Tätbebyggelseförbud  (BL168) upphävs 1987-06-31.
Byggförbud
(BL100) men dispens för 50+30 kvm.
Från 1987-07-01 gällde avstyckningsplanerna som detaljplaner med planbestämmelser: 50+30 kvm.

1988

s+v+mp

Birgitta Nådell s

 

 

 

1991

borg

Berit Assarsson    m

 

 

Planbestämmelser från 1991-08-15: 50+30 med dispens 70+30 kvm om grannar skriftligen godkänt.

1994

soc+mp

Birgitta Lönegård s

 

 

 

1998

borg

Berit Assarsson m

 

 

 

2002

borg

Berit Assarsson m

 

50+30 enligt detaljplan med dispens för 70+30 kvm om grannar skriftligen godkänt.

 

Kommunfullmäktiges ordförande sedan starten 1935: 

1935-1936. Konrad Jansson (Borgerlig) Droskägare och bensinstationsföreståndare vid gamla affären vid gamla infarten till Tyresö kyrka. Hans fru drev konditori och bageri intill.
1936-1939. Carl-Johan Hård (m/fp) var pensionerad överkonstapel när han flyttade till Hanviken, där Hårds backe är uppkallad efter honom.
1939-1948. Johan Wirsén (s) var en nämndeman som bodde i Trollbäcken.
1949-1955. Gunnar Gyllnert (s) var järnhandlare på Södermalm men bodde i Trollbäcken. Han blev KS-ordf 1955 och Sveriges förste heltidsanställde kommunpolitiker (enligt Lex Gyllnert år 1962).
1956-1963. Håkan Hasselgren (s) var en skåning som arbetade vid Spårvägen i Stockholm och bodde i Trollbäcken.
1964-1966. Sören Johansson (s) var en bussförman och stred hårt för att få till biblioteket i Trollbäcken.
1967.           Carl-Ewert Österberg (fp) hade haft en liten konstbutik i Skarpnäck.
1968-1970. Harald Falk (m) arbetade vid Byggnadsstyrelsen. Kompromisskandidat för m, c och fp.
1971-1973. George Ganneby (s) var mycket aktiv i Trollbäckens Tennisklubb.
1974-1979. Gunnar Berntsson (fp/s?) bodde i Trollbäcken.
1980-1991. Gunnar Jansson (s) var ombudsman i byggnadsarbetarförbundet
1992-1994. Carl-Ewert Österberg (fp) för andra gången

Antal förtroendevalda i Tyresö kommun och vilka som bor på Brevikshalvön 

Mandat-period

b. Summa antal förtroendevalda
i kommunen

Personer från Brevikshalvön, adress och position
Ord
= ordinarie ledamot.   Ers=Ersättare

d.Summa antal från halvön

d i
%
av b

1968-1971

182

Gunnar Eriksson (s) Ällmorav 27: Ord TaxN + Ers Bygdegårdsför.
Greta Westergren (H) Breviksv 157: Ers TaxN första Valdistr.

2

1,1 %

1972-1973

231

0

0

0 %

1974-1976

224

Lisbeth Jakobsson (c) Bofinksv 41: Ers Bygdegårdsför.

1

0,4 %

1977-1979

264

Ewe de Flon (c) Breviksv 20: Ers Sthlms förorters samarb N + Ers i Valberedn +       Ers i Bygdegårdsför + Ers i Kommunfullm.

1

0,4 %

1980-1982

 

Sven Berggren (s) Dyviksuddsv: Ord Tekn N + Ord God
man vid fastighetsbidragsförrättningar.

1

0,4 %

1983-1985

200

Ewe de Flon (c)  Breviksv 20: Ord ValN + Ers NyggnadsN + Ers i Kommunfullm.
Marianne Granqvist(m) Öringhamnv 26: Ers FörsäkringsN + Nämndeman.
Gunvor Nilsson (s) Breviksv 65: Ers Soc N.
Ernst Nyberg (m) Noretv 60: Ers Bygdegårdsför + Ers ByggnN.

4

0,2 %

1986-1988

-

-

-

-

1989-1991

247

Birgitta Fahlberg-Tornérhielm (mp) Nytorspsv 58: Ord ByggnN.
Ewe de Flon (c) Breviksv 20: Ers ValN.
Paul Perman (fp) Breviksv 149: Ord Soc N + Ers
Planberedningen.
Åsa Perman (fp) Breviksv 149: Ers Skolstyrelsen.

4

1,6 %

1989-1991

247

Alternativ källa = adresslista enligt Tabell 3

11

4,5 %

1992-1994

303

Se nedanstående Tabell 1

15

5,0 %

1995-1998

169

Se nedanstående Tabell 2

15

8,9 %

1995-1998

169

Alternativ källa = adresslista enligt tabell 3

11

6,5 %

Tabell 1: Detaljerade mandat för perioden 1992-1994:

Nämnd

b. Antal Ord + Ers

c. Antal från halvön

Person från Brevikshalvön

Ord = ordinarie ledamot.   Ers=Ersättare

c i % av b

Kommunfullm

78

3

Ord: Ingegerd Lindström (m) Dyviksv 13
Ord: Magnus Zetterqvist (NyD) Dyviksvreten 3
Ers: Peter Wilczok (m) ers Finborgsv 51

3,8 %

Valberedn

10

1

 

10 %

Reviorer

7

0

 

0 %

Kommunstyrelse

22

1

Ers:  Ingegerd Lindström (m) Dyviksv 13

4,5 %

Planberedn

14

0

 

0 %

Tekn N

18

2

Ord: Alf Ulfvin (NyD) Dyviksuddsv 9.
Ers: Thomas Henriksson (s) Flugsnappev 10

11,1 %

Byggn N

18

2

Ord: Lars Andersson (m) Breviksnäsvägen 5
Ers: Åke Malmqvist (m) Dyviksv 13

11,1 %

Miljö- & hälsoskyddsN

18

1

Ord: Magnus Zetterqvist (NyD) Dyviksvreten 3

5,6 %

Skolstyr

?

2

Ers: Peter Wilczok (m) Finborgsv 51
Ers: Åsa Perman (fp) Breviksv 149

?

Kultur- & fritidsN

22

0

 

0 %

SocialN

22

1

Ers. Ingegerd Lindström (m) Dyviksv 13

4,5 %

Nämndemän i Handens tingsR

18

0

 

0 %

Valnämnd

14

0

 

0 %

Tybo

14

1

Ers: Lars Andersson (m) Breviksnäsvägen 5

7,1 %

Fast AB Tyresö C

12

0

 

0 %

Tyresö Näringslivs AB

6

0

 

0 %

Särskild fastighetstaxeringsN

10

1

Ers: Åke Malmqvist (m) Dyviksv 13

10,0 %

Summa

303

15

8 personer

5,0 %

Tabell 2: Kommunpolitiska förtroendemän från Brevikshalvön 1995-1998:

Namn & adress

Uppdrag

Summa

Ordinarie

Summa

Ersättare

Lars Andersson (m) Breviksnäsvägen 5

Tybo

1

 

José Blanco Garcia (s) Breviksvägen 90

KF, BUN

2

 

Inga Dübeck (m) Fiskarrovägen 12

BN, Handikapprådet, KF ers, Pensionärsrådet

3

1

Peter Edberg (m) Utsiktsvägen 12

KF, BUN

2

 

Lennart Jönsson (KRT) Breviksvägen 22

PlanB Ers

 

1

Ingegerd Lindström (m) Dyviksvägen 13

KF, SocN, Ifo

3

 

Lena Svensson (s) Björnstigen 10

BN Ers

 

1

Peter Wilczok (m) Finborgsvägen 51

KF Ers

 

1

Summa 8 personer

Summa

11 ordin

4 ersät

Tabell 3: Antal politiker per postnummerområde
inom kommunen mandatperioden 1989-1991 och 1995-1998

Post-nummer-område

Antal politiker
1989-91

Antal politiker
1995-98

 
Områdets läge

13502

1

1

Boxar

13522

0

1

Boxar

13530

0

2

Fårdala

13533

22

14

Krusboda

13534

10

7

Krusboda

13535

20

1

Krusboda

13536

10

1

Fårdala

13540

8

1

Björkbacken mm

13541

11

3

Sikvägen mm

13542

26

23

Myggdalsvägen mm

13543

13

13

Myggdalsvägen mm

13544

4

4

Granängsringen

13545

1

2

Granängsringen mm

13546

8

8

Granitvägen mm

13547

12

9

Nyboda

13549

12

8

Öringe

13550

12

19

Lindalen

13551

6

7

Alléplan

13552

11

4

Fornudden

13553

19

11

Gudöterrassen

13554

12

11

Gudöviken

13555

8

2

Njupkärr

13557

0

1

Numret finns inte längre

13560

6

2

Alby mm

13561

2

0

Rotvik

13562

1

1

Strand

13563

0

1

Strand

13568

3

6

Brevikshalvöns inre del

13569

6

5

Brevikshalvön yttre+öarna

Summa

247 pers

169 pers

 

Brevik %

4,5 %

6,5 %

 

 

Kommunfullmäktige (KF)

År

Ordförande

Vice ordförande

1935

Konrad Jansson (h)

David Larsson (m)

1936

Carl-Johan Hård (m)

David Larsson (m)

1939

Johan Wisén (s)

John I. Lindqvist
(fp)

1943

Johan Wisén (s)

John I. Lindqvist (fp)

1947

Johan Wisén (s)

John I. Lindqvist (fp)

1949

Gunnar Gyllnert (s)

Tore Lewander (fp)

1951

Gunnar Gyllnert (s)

Tore Lewander (fp)

1955

Gunnar Gyllnert (s)

Tore Lewander (fp)

1956

Håkan Hasselgren (s)

Ivar Lundell (fp)

1959

Håkan Hasselgren (s)

Ivar Lundell (fp)

1960

Håkan Hasselgren (s)

Ivar Lundell (fp)

1963

Håkan Hasselgren (s)

Ivar Lundell (fp)

1964

Sören Johansson (s)

Harald Falk (m)

1967

Carl-Ewert Österberg (fp)

Gunnar Persson (s)

1968

Harald Falk (m)

Sven Larsson (s)

1971

George Ganneby (s)

Harald Falk (m)

1974

Gunnar Berndtsson (fp)

Gösta Gunnarsson (c)

1977

Gunnar Berndtsson (fp)

Sture Jacobsson (c)

1980

Gunnar Jansson (s)

Christina Tallberg (s)

1983

Gunnar Jansson (s)

Christina Tallberg (s)

1986

Gunnar Jansson (s)

Stig Svensson (m)

1989

Gunnar Jansson (s)

Anna-Britta Asp (s)

1992

C-E Österberg (fp)

Jan Åhman (m)

1995

Anna-Britta Asp (s)

Björn Ericsson (s)

1999

Monica Englund (pf)

Sven A Svenberg(m)

2001

Sven A Svennberg (m)

Hans Lindberg (m)

2004

Hans Lindberg (m)

Gerd Dufberg (m)

2006

Jan Larsson (fp)

Gerd Dufberg (m)

2009

Jan Larsson (fp)

Gunilla Dahlberg (m)

 2010

 Jan Larsson (fp)

 Matrs Fält (m)

Kommunstyrelsen (KS)

År

Ordförande

Vice ordförande

1935

John Isidor Lindqvist(fp)

August Lindqvist (fp)

1936

John Isidor Lindqvist (fp)

August Lindqvist (fp)

1939

John Isidor Lindqvist (fp)

Håkan Haselgren (s)

1943

John Isidor Lindqvist (fp)

Håkan Haselgren (s)

1947

John Isidor Lindqvist (fp)

Håkan Haselgren (s)

1949

John Wisén (s)

Verner Schedin (fp)

1951

John Wisén (s)

Verner Schedin (fp)

1955

John Wisén (s)

Verner Schedin (fp)

1956

Gunnar Gyllnert (s)

Ture Åkerblom (fp)

1959

Gunnar Gyllnert (s)

Ture Åkerblom (fp)

1960

Gunnar Gyllnert (s)

Ture Åkerblom (fp)

1963

Gunnar Gyllnert (s)

Ture Åkerblom (fp)

1964

Gunnar Gyllnert (s)

Ture Åkerblom (fp)

1967

Gunnar Gyllnert (s)

Ture Åkerblom (fp)

1968

C-E Österberg (fp)

Gunnar Persso(s)

1971

Gunnar Jansson (s)

C-E Österberg(fp)

1974

ErikMagnusson(c)

Harald Falk (m)

1977

ErikMagnusson(c)

Harald Falk (m)

1980

Sven Lionell (s)

Walter Slunge (s)

1983

Sven Lionell (s) 1

BjörnFougelberg(s)

1986

Birgitta Nådell (s)

BjörnFougelberg(s)

1989

Birgitta Nådell (s)

BjörngFougelberg(s)

1992

Berit Assarsson (m)

C-E Österberg (fp)

1995

Birgitta Lönegård (s)

Anders Linder (s)

1999

Berit Assarsson (m)

Jan Larsson (fp)

2001

Berit Assarsson (m)

Jan Larsson (fp)

2004

Berit Assarsson (m)

Jan Larsson (fp)

2006

Berit Assarsson (m)

Mats Larsson (fp)

2009

FredrikSaweståhl(m)

Mats Larsson (fp)

2010

FredrikSaweståhl(m)

1) Birgitta Nådell (s) eftertr mars -85

Oppositionsråd

1986     Ralph Ledel (m)
1989     Berit Assarsson (m)
1992     Birgitta Lönegård (s)
1995     Berit Assarsson (m)
1999     Marie Linder (s)
2003     Marie Linder (s)
2004     Anders Bergérus (s)
2006     Martin Nilsson (s)

 D: Sagerska tomten 

DN Runt Stan (Haninge Tyresö) 22 augusti 1984 Avskrift av artikel, som förutom den nedanstående texten innehåller

-           en bild av båthuset med en tall växande på torvtaket, med    bildtexten ”Husen har fått förfalla på ”Sagerska tomten”. (På tidningens första sida)

-           en bild ut över norra viken med bildtexten ”Tyresös vackraste och mest förfallna tomt tillhörde mångmiljonären John-Henry Sager. Efter hans bortgång är kommunen intresserad av de populära badvikarna och vill köpa tomten”

-           ett foto av John-Henry Sager med texten ”John-Henry Sager levde ett tillbakadraget liv och besökte de sista åren aldrig sin tomt”.

-           en karta med delar av Brevikshalvön med Sagerska tomten markerad.  (Tidningsfilmen är av alltför dålig kvalitet för att tåla kopiering direkt till denna bokbilaga.)

På första sidan: Tyresö vill köpa Sagerska tomten Den excentriske mångmiljonären John-Henry Sager, 80 år, var en av Tyresös största privata markägare. Han ägde en av de mest attraktiva tomterna i kommunen – den ”Sagerska tomten” på Brevikshalvön. De senaste åren har fastigheten legat öde, husen har fått förfalla. Tyresö kommun är nu intresserad av att överta marken.

På sid 6: Tyresös vackraste privattomt: Kommunen vill köpa miljonärens residens Den nyss avlidne mångmiljonären John-Henry Sager ägde en av Tyresös största och mest attraktiva privattomter. Den ”Sagerska tomten” blev ett begrepp. Med åren blev det också den mest förfallna fastigheten i hela Tyresö. Kommunen är nu intresserad av (att) köpa marken – om det blir ”till ett rimligt pris”. John-Henry Sager, 80, var en av Tyresös största privata markägare.  Hans tomt ligger på Brevikshalvöns södra del mot Erstaviken. Området är drygt en kilometer långt och 200 meter brett. Den excentriske miljonären ägde också två öar – Lilla och Stora Sandholmen. På tomten finns flera mindre hus, en gäststuga och några bodar. De sista åren levde John-Henry Sager ett tillbakadraget liv och besökte nästan aldrig sin tomt. Fastigheten fick förfalla.

Spökhus Idag ger den närmast ett spöklikt intryck. Stigarna till husen är nästan helt igenväxta. En smalspårig järnväg som leder från hamnbryggan till en av loftbodarna har rostat igen. Stugorna ligger öde med igenspikade fönster och dörrar. Vedtravar har ruttnat. Verandor har multnat sönder. En av byggnaderna har brunnit ned. Kommunen ville flera gånger att Sager skulle röja undan på sin tomt. Men den rike jordägaren höll sig undan. En av de få i Tyresö som haft kontakt med honom är stadsarkitekt Bo Sahlin. För ungefär tio år sedan talades de vid på telefon. – Det var en annorlunda människa, men han gav ett mycket ämabelt intryck, berättar Bo Sahlin. Vi talade bl a om sophämtningen, som Sager inte utnyttjade men var tvungen att betala.

Historier
Även om få nu levande Tyresöbor träffat den excentriske miljonären finns det många berättelser från hans tid på halvön. Bland annat sägs det att han festat livligt tillsammans med markis Lagergren  - den siste private ägaren av Tyresö slott under 1930-talet. Grannar och tillfälligt tjänstefolk häpnade också över att Sager vandrade omkring naken på sin tomt långt innan nudistbad blev vedertaget. Idag har vikarna på tomten blivit populära badplatser för allmänheten. Kusttomten betraktas som en raritet i naturvårdskretsar och har bl a uppmärksammats i en kustinventering av länsstyrelsen. – Det är en unik tomt som kommunen varit intresserad av i flera omgångar, säger Bo Sahlin. Blir priset rimligt vill vi ta ansvar för området. John-Henry Sagers dotter Yvonne Sager-Johard ärver nu sin fars fastigheter – om John-Henry inte bestämt något annat i testamentet. 

 

Ur DN den 24 juli 1994:

⊕ E: Litteratur om Strid 1

Några viktigare dokument:
1975-05-15: TÖI:s förslag till lösningar för Breviksmaren. PM 8 sidor inklusive karta.
1975-07-29: TÖI:s förslag till parkeringslösningar. 2 sidor.
1976-05-12: Gränö-Breviks Vägsamfällighets skrivelse till byggnadsnämnden med förslag till lösningar för Breviksmarens problem. 4 sidor.

⊕ F: Litteratur om Strid 2

Några viktigare dokument:
1987-12-29: Intresseföreningens kartförslag nr 3 med en befintlig flytbrygga och nya bryggor längs marens stränder med totalt 273 båtplatser.
1988-02-10: Bryggföreningen (med 186 fastigheter) ger byggnadsnämnden ett modifierat förslag till bryggutformning med 273 båtplatser och begär bygglov.
1988-02-16: Intresseföreningens förslag till byggnadsnämnden beträffande planeringsprocessen och utformning av marens bryggor.
1988-02-17: Intresseföreningens kartförslag nr 1 med en flytbrygga och nya bryggor längs marens stränder med totalt 200 båtplatser.
1988-03-02: Byggnadsnämnden ger bygglov för fyra flytbryggor med sammanlagt 90 båtplatser.
1988-03-09: Intresseföreningens styrelse beslutar anlita advokat för att överklaga bygglovet.
1988-03-19: 58 Breviksbor (intresseföreningen) överklagar bygglovet till länsstyrelsen.
1988-06-06: Länsstyrelsen underkänner kommunens bygglov för flytbryggor för 90 båtplatser.

 G: Byggregleringar
Från kommunens tjänstememorial med anledning av material från:

Stadsbyggnadskontorets yttrande 1988-06-02 över motion från Katarina Domsek (fp) att kommunen omedelbart skall börja planera för permanent bostadsbebyggelse i samtliga fritidsbebyggelseområden i Gamla Tyresö, d.v.s ÖST-områdena Trinntorp, Solberga, Bergholm, Raksta, Tyresö Brevik samt Dyvik.

Stadsbyggnadskontorets uppräkning av de viktigaste besluten som fattats i syfte att försöka bevara Gamla Tyresö som ett fritidsbebyggelseområde:

Tolkning av vad som gäller för avstyckningsplaner

Tolkning av vad som gäller för byggnadsplaner

1930-1950    Områdena planläggs för fritidsbebyggelse.

1968               Tätbebyggelserätten upphävs inom avstyckningsplanerna i Gamla Tyresö.

1968/69        Planbestämmelserna ändras inom de byggnadsplanelagda delarna av Gamla Tyresö så att byggnadsrätten reduceras till 70 kvm för huvudbyggnad och 30 kvm för uthus.

1973               Byggnadsförbud införs i avstyckningsplaneområdena. Dispensriktlinjer antas där byggnadsnämnden beviljar dispens från förbudet och tillåter 70 kvm i huvudbyggnad och 30 kvm i uthus.

1978               Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar om förbud mot nyinstallation av WC.

1978               Byggnadsförbud införs på samtliga byggnadsplanelagda områden i enlighet med Trinntorpskommitténs förslag.

1979               Dispensriktlinjer antas på förslag att gälla för hela Gamla Tyresö. Dispens ges för 50 kvm huvudbyggnad och 30 kvm uthus.

1980               Regeringen upphäver byggnadsförbudet inom de byggnadsplanelagda delarna.

1985               Nya planbestämmelser fastställs av länsstyrelsen för de byggnadsplanelagda delarna av Gamla Tyresö. Bestämmelserna innebär att byggarealen reduceras från 70+30 till 50+30

1987               Tätbebyggelserätten återinförs efter en ansökan av kommunen inom avstyckningsplaneområdena.

 1988               Byggnadsnämnden upprättar förslag till byggnadsreglerande bestämmelser för gamla avstyckningsplaneområdena. Bestämmelserna överensstämmer med de tidigare tillämpade dispensriktlinjerna och med vad som gäller inom angränsande byggnadsplaneområden.

Oklart, 150+40 kvm?

0 kvm, dispens 70+30
0 kvm, dispens 70+30

 

 Dispens 70+30

 

 Inget WC

 Dispens 70+30

 

 Dispens 50+30

 

 Dispens 50+30

 

 Dispens 50+30

 

Från 87-01-01 gäller avst plan som detaljplan med 50+30

 

 

-”-

Max 10% av tomtytan, max 200 kvm

 

 

70+30 kvm

 

70+30 kvm

 
Inget WC

 

0+0 kvm

 

Dispens 50+30 kvm

 

70+30 kvm

 

50+30 kvm

50+30 kvm

50+30 kvm

2002

 

50+30,    dispens 70+30 om grannar godkänner skriftligt

 H:Ådängen

Ådängens Båtklubbs historia 1942 – 2003

 Lars Lennefeldt, mångårig medlem i klubben och styrelsemedlem sedan 1977, har i april 2004 sammanställt en liten skrift i första hand för att informera den år 2003 nytillträdde klubbordföranden om klubbens historia. Här följer i valda delar en avskrift av den boken, som i förordet nämner att klubben kunde ha firat 40 år 2002, om man hade varit medveten om det.

1957 skrev Pekka Strokirk ”Samtidigt höll vi höll på med bryggföreningen och hade fått material till bryggan. Genom uppvaktning hos Markisen Lagergren hade jag fått lov att hugga träd till bryggan och ta ut material från brädgården. Några av gubbarna avverkade och vid midsommartiden var vi ett helt lag och arbetade med bryggan.” Pekka Strokirk lade dessa första år ner mycket arbete för att få bryggan och grönområdet fint. Han kan räknas till en av de första eldsjälarna i bryggans historia. Han kom att följas av fler.

Den 1 augusti 1959 träffas ett antal tomtägare för att utröna intresset av att bilda en bryggförening. Ett protokoll från 18 augusti 1959 visar att en interimsstyrelse bildades.

Pontonbryggan byggs troligen 1962. Den rymde åtta båtplatser. Ådängens bryggförening bildades officiellt vid årsmötet den 12 augusti 1962. Vid denna tidpunkt driver Tyresönäs med omnejd villaägareföreing frågan om ”Nyttjande av grönområdena” mot markägaren.

1965: Årets stora arbete ”har varit, den sedan länge diskuterade muddringen av inre hamnen”. Muddringen görs från land med en så kallad slängskopa.

1967: Styrelsemedlemmen G Arlestig säljer sin fastighet och bryggplatsen övertas av advokat Magnus Lindahl som också övertar styrelseposten som materialförvaltare efter Arlestig. På Magnus Lindahls advokatkontor arbetar en notarie Rolf Åbjörnsson, idag mer känd som egen advokat och specialist på konkurser. Denne notarie Åbjörnsson blir till stor nytta för bryggföreningen i framtida rättegångar.

Detta år säljer markägaren, markisen Lagergrens dödsbo, utan att kommunen underrättas, all resterande mark på de gamla stamhemmanen på Tyresö till Bygg AB Folkhem. Många grönområden övergår därmed i privat ägo, vilket kommer att påverka vår båtklubb.

1970: Ordföranden informerar årsmötet om de förhandlingar som pågår mellan markägaren Bygg AB Folkhem och kommunen, samt att villaägareföreningen har anlitat juridisk expertis för att pröva ”huruvida markägaren har rätt att kräva arrende för de allmänningar där bryggföreningarna runt Tyresö har sin verksamhet”. Den juridiska expertisen är Magnus Lindahls advokatkontor. Advokat Magnus Lindahl som är medlem i klubben informerar årsmötet om att ”undersökningen ej ännu är färdig men att det syns peka på att man ej har någon juridisk möjlighet att hindra markägare att kräva ersättning i form av arrende för nyttjanderätten till allmänningar”.

Citat ur Tyresönäs Villaägareförenings 50-årsskrift författad av Sten Almling:
”Våren 1970 framförde Folkhem önskemål om ersättning för upplåtelse av mark till bryggplatser. Marken hade tidigare alltid kunnat användas kostnadsfritt. Tyvärr hade inte alla båtklubbar tillräckligt med is i magen. En vek sig för Folkhem utan motstånd. En annan hade inte tålamod att vänta utan träffade ett mycket oförmånligt arrendeavtal. När kommunen senare blev markägare (år 1977), rättades avtalet till men från en för denna klubb ogynnsam ekonomisk nivå. Villaägareföreningens styrelse konsulterade notarien Rolf Åbjörnsson på Magnus Lindahls advokatbyrå om rätten till fri bryggplats. Med anledning av konsultationens  negativa resultat, bristen på giltigt servitut, föreslog styrelsen vid ett extra föreningsmöte i december 1970, att vederbörande byggföreningar skulle träffa arrendeavtal med Folkhem om behövliga markområden. 100 – 150 kr per båtplats med indexklausul begärdes. Jag (Sten Almling) minns mötet mycket väl. Jag var nämligen kritisk mot förslaget och hade förberett mig, vilket visade sig välbetänkt. Möteslokalen var proppfull. Till en början var jag ganska ensam om min uppfattning. Jag höll ett engagerat anförande. Det innehöll av mig och av andra tidigare åberopade argument för våra anspråk på att kostnadsfritt disponera grönområdena. Min rättskänsla sa mig att det måste finnas någon hållbar juridisk grund att stå på. Men var finna den? Jag vädjade till andra närvarande jurister om uppslag. Bland annat tog jag mig friheten att vända mig direkt till justitierådet Nils Beckman, som satt på tredje bänk. Allt utan resultat. Jag verkade vara den ropandes röst i öknen. Men så småningom vände stämningen, och följden blev, för att citera verksamhetsberättelsen 1970, ”det ursprungliga förslaget väckte stor opposition och resulterade i att mötet uppdrog åt styrelsen att studera ärendet ytterligare”. 

1971: Det visade sig att det rättsliga stödet fanns i lagen om ”vissa gemensamhetsanläggningar”. Vår båtklubb utses som pilot för rättslig prövning. På ansökan från vår klubb förordnar länsstyrelsen hösten 1971 stadsingenjören i Tyresö Anders Eriksson som förrättningsman för att ”inrätta en gemensamhetsanläggning för anordnande av brygganläggning för båtplatser jämte kommunikationsytor på de av Folkhem ägda grönområdena”. Folkhem är en hård motpart. Man går till motangrepp på två fronter, dels startar man ett civilmål mot Ådängens bryggförening och dess ordförande Björn Wallander dels anmäler man jäv mot förrättningsmannen till Fastighetsdomstolen för att stoppa bildandet av en gemensamhetsanläggning.

Civilmålet: I slutet av december månad 1971 tar Folkhem ut en stämning dels på klubben och dels på ordföranden Björn Wallander och yrkar ”att den å Folkhems fastighet uppförda bryggan måtte bortföras av bryggföreningen och dess ordförande”. Ett första möte hålls i tingsrätten den 26 januari 1972. Vi företräds av Rolf Åbjörnsson som bestrider Folkhems yrkande med hänvisning till: Ägande rätt, Offentlig/rättslig dispositionsrätt på allemansrättslig grund och Urminnes hävd. Vidare yrkar han att målet ska vilandeförklaras i avvaktan på förrättningen enligt 1966 års gemensamhetslag. Den 23 februari 1972 dömer tingsrätten till vår fördel. Målet vilandeförklaras. Någon avhysning av Ådängens bryggförening får inte verkställas. Folkhem överklagar detta beslut till Svea hovrätt. Hovrätten godkänner överklagandet och undanröjer tingsrättens beslut. Domen verkställs dock aldrig utan vilar i avvaktan på beslut om gemensamhetsanläggningen ska vinna laga kraft.

Bildandet av gemensamhetsanläggning: Den 16 mars 1972 underrättar förrättningsmannen villaägareföreningen att förrättningen bör omfatta, förutom Ådängen, även Ällmora samfällighet, Noretviken och Klövbergets bryggförening. Den 27 mars 1972 hålls förrättningssammanträde i föreningsgården. Kallade är, förutom Folkhem, 200 fastighetsägare. Fastighetsägarna företräds av Rolf Åbjörnsson. Under sammanträdet framställer Folkhem jävsanmärkning mot förrättningsmannen stadsingenjör Anders Eriksson. Åbjörnsson och Eriksson bestrider jäv, varefter sammanträdet förklaras avslutat. Folkhems anmälan om jäv mot förrättningsmannen ogillas av fastighetsdomstolen. Folkhem fortsätter att överklaga ända till sista instansen, Högsta Domstolen, utan framgång. Gemensamhetsanläggningen bildas och till den ansluts 142 fastigheter. Bryggorna fördelas på Ådängen med 22 båtplatser, Noretviken med 77 och Klövberget med 43 platser. Norets bryggsamfällighet bildas.

Ägaren till fastigheten väster om vår brygga passar också på att anföra besvär över förrättningen. Han anser bland annat att båtplatsantalet bör begränsas till tio båtar. En medlem, som var med på mötet i domstolen, berättar att ett skäl till besväret var att fastighetsägaren hade svårt att segla in sin båt till sin brygga. Han tyckte att våra båtar låg i vägen för honom…… Dock innebar utslaget i domstolen att vi förbjöds ha våra båtar förtöjda på bryggans västra sida, för att inte inkräkta på hans vatten. Antalet medlemmar bestämdes till 22.

Utgången av dessa processer innebär en mycket stor framgång för oss och för Villaägareföreningen. Villaägareföreningen kunde använda utgången av dessa mål för att hävda rätten till alla grönområden på Tyresö. Ovan beskrivna processer tar några år för att vinna laga kraft. Hela processen beskrivs för enkelhetens skull under detta år.

1973: ….Norets bryggsamfällighet…..blir ett överordnat organ till de tre bryggenheterna som berörs nämligen Ådängens, Klövbergets och den ännu ej bildade Noretvikens bryggförening. Dessa tre bryggor kommer att bli sektioner under Norets bryggsamfällighet….
….en samfällighet är styrd av lagar och förordningar på ett helt annat sätt än en enskild bryggförening.  

1977: På grund av samfälligheten måste bryggföreningen upplösas och en båtklubb med nya stadgar bildas.

1983: Citat ur årsmötesprotokollet: ”Bror Dahmberg, som representerar samfälligheten i Tyresö Förenade Båtklubbar, TFB, redogjorde för TFB:s förhandlingar med Tyresö kommun angående ersättning för upplåtelse av mark till båt- och uppläggningsplatser inom kommunen. Förhandlingarna har resulterat i att kommunen upprättat ett upplåtelseavtal för klubbägda båtbryggor på Brevikshalvön. Upplåtelseavtalet omfattar tio år. Den årliga arrendeavgiften är beräknad till 15 kronor per löpmeter brygga och år. Avgifterna för uppläggningsplatserna är ännu ej fastställda. Båtklubbarna i Norets bryggsamfällighet berörs dock inte av denna uppgörelse förrän samfällighetens troliga upplösning som sker under 1985”.  Efter bråken med Folkhem om markfrågor och ersättningar börjar nu kommunen, som 1977 övertog grönområdena från Folkhem, också ställa krav på ersättningar. I Tyresönäs Villaägareförenings 50 års skrift skriver Sten Almling i denna fråga ”Det visade sig senare att kommunens företrädare tyvärr var lika besvärliga som de tidigare privata markägarna”.

1984: ……samfälligheten upplöstes 26 juni 1986 (jodå; 1986 och tre båtklubbar, bl a Ådängens bryggförening, bildas i stället/th). Styrelsen tecknar upplåtelseavtal med Tyresö kommun om brygg- och uppläggningsplatser. Till grund för avtalet ligger det normavtal som utarbetats av TBK och Tyresö kommun och som tillämpas av övriga bryggföreningar inom Tyresö Brevik.

1998: Kommunen har ålagt Tyresö båtklubbar vissa miljöåtgärder. Efter inspektion av vår klubb befrias vi från regelverket då klubben är så liten. Det kommer till styrelsens kännedom att Tyresö kommun vill höja arrendeavgiften kraftigt. Det ryktas om avgifter upp till 700 kronor per båtplats. Med anledning av detta samlas representanter från alla båtklubbar till ett möte i Tyresö bygdegård den 27 januari. Man beslutar att återuppväcka TFB som ska ha som uppgift att förhandla fram ett principavtal samt vara ett stöd för enskilda klubbar i dessa frågor.

1999: Tyresö kommun säger upp vårt arrendeavtal till den 1 juni 2000. De vill omförhandla arrendeavgiften. Förhandlingar med kommunen sker via TFB.  TFB lyckas förhandla fram ett mycket förmånligt normavtal för båtklubbarna på Brevikshalvön. Normavtalet innebär en sänkning av avgiften från 700 kronor/båt, som var kommunens första bud, till 100 kronor/båt.  

 

 

 

 

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)