Komplettering till kapitel 14
⊕ A: Maktstruktur
Hur maktrelationerna på Brevikshalvön har ändrats under de senaste hundra åren
N = Närboende med stor makt. n = närboende med makt F = Fjärrboende med stor makt. f = fjärrboende med makt
Makt över investerandet: |
Före 1889 |
1890- |
1900- |
1910- |
1920- |
1930- |
1940- |
1950- |
1960- |
1970- |
1980- |
1990- |
2000- |
|
Slottsägaren (=Claes Lagergren) |
F |
F |
F |
F |
F |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förvaltningsbolaget (= Claes Leo Lagergren + Ivar Lundell) |
|
|
|
|
|
N |
N |
N |
N |
|
|
|
|
|
Folkhem AB (=Harry Karlsson) |
|
|
|
|
|
|
|
|
F |
F |
|
|
|
|
Kommunalrådet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F |
F |
F |
F |
|
Byggnadsnämndens ordförande |
|
|
|
|
|
|
|
F |
F |
F |
F |
F |
F |
|
Vägföreningens ordförande |
|
|
|
|
|
|
|
n |
n |
n |
n |
n |
n |
|
Villaägareföreningens ordförande |
|
|
|
|
|
|
|
n |
n |
n |
|
|
|
|
Tomtägaren |
|
|
n |
n |
n |
n |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
|
Vägverket |
|
|
|
|
|
|
|
f |
f |
f |
f |
|
|
|
Makt över invånarnas vardag: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prästen |
N |
N |
n |
n |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slottsägaren |
F |
F |
F |
f |
f |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Landsfiskalen |
f |
f |
N |
N |
N |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Handelsmannen |
f |
f |
f |
n |
n |
n |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vägföreningens ordförande |
|
|
|
|
|
|
|
n |
n |
n |
|
|
|
|
Villaägareföreningens ordförande |
|
|
|
|
|
|
|
n |
n |
n |
|
|
|
|
Tomtägaren |
|
|
|
|
|
N |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
|
Permanentboende barns fostran: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prästen |
N |
N |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läraren |
|
n |
n |
n |
n |
n |
n |
f |
f |
f |
f |
f |
f |
|
Föräldrarna |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
N |
n |
n |
n |
n |
n |
n |
|
Massmedia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
f |
f |
f |
f |
|
Summa antal: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F+f |
4 |
4 |
3 |
2 |
2 |
0 |
0 |
2 |
3 |
5 |
5 |
4 |
4 |
|
N+n |
3 |
4 |
5 |
5 |
5 |
6 |
5 |
8 |
8 |
6 |
4 |
4 |
4 |
|
Summa antal funktionärer |
7 |
8 |
8 |
7 |
7 |
6 |
5 |
10 |
11 |
11 |
9 |
8 |
8 |
|
Samma summa i procent : |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F+f |
57 |
50 |
38 |
29 |
28 |
0 |
0 |
20 |
27 |
45 |
56 |
50 |
50 |
|
N+n |
43 |
50 |
62 |
71 |
72 |
100 |
100 |
80 |
73 |
55 |
44 |
50 |
50 |
|
Summa procent |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100
|
⊕ B: Dyviksudds markavtal
| Avtal |
| Byggnads AB Folkhem, ägare till Dyvik 1:1, Tyresö-Dyviksudds |
| Tomtägarförening har med anledning av Länsstyrelsen förordnande i samband |
| med fastställande av byggnadsplan för sydligaste spetsen av Brevikshalvön träffat |
| följande avtal. |
| § 1. |
| Mom.1 Bolaget upplåter härigenom till Föreningen, såsom företrädare för |
| nuvarande och blivande ägare av fastigheter inom det ovannämnda planområdet, |
| rätt att för all framtid fritt och utan ersättning för fritidsändamål utnyttja de |
| ovannämnda allmänna platserna. Häri ingår även marken för de av Föreningen |
| ägda brevlådsställen och allmänna brunnarna. |
| Mom.2 Föreningen skall svara för framtida tillsyn och skötsel av de ovannämnda |
| områdena liksom av de där anordnade brunnarna och brevlådsställen; samt de nedan i |
| § 2 angivna anläggningarna hålles i sådant skick, som det är förenligt med allmän |
| ordning och trevnad. |
| § 2. |
| Mom.1 Ovan i § 1 mom.1, verkställd upplåtelse innefattar rätt |
| för Föreningen |
| att inom ovannämnda områden i samband med Bolaget verkställa röjning och |
| avverkning av mindre träd, buskar m.m. i den omfattning som erfordras för ovan |
| angivna ändamål, samt |
| att inom de med litt Vb betecknade vattenområdena och å mark i anslutning |
| därtill uppföra och bibehålla de bryggor och andra anläggningar, som erfordras för |
| tillgodoseende av fastighetsägarnas behov av badplatser samt brygg-och |
| uppläggningsplatser för båtar. Bryggor och uppläggningsplatser äro markerade på |
| till detta avtal bifogad karta. |
| Mom.2 Det åligger Föreningen att tillse att ovan angivna behov så långt som möjligt tillgodoses genom gemensamma anläggningar samt att |
| anläggningarna koncentreras till så få platser som möjligt, samt att |
| ▀ i förekommande fall - medgivande till anläggningarna inhämtas av |
| ▀ vederbörande byggnadsnämnd. |
| Mom.3 Bolaget medgiver Föreningens styrelse rätten att utomstående hävda |
| den rätt som tillkommer markägaren. |
| § 3. |
| Det åligger bolaget att vid överlåtelseav Dyvik 1:1 tillförbinda den nye ägaren |
| att respektera detta avtal samt att vid överlåtelse i sin tur göra motsvarande förbehåll. |
| Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. |
| Bromma den 14 augusti 1975 |
| BYGGNADS AB FOLKHEM TYRESÖ-DYVIKSUDDSTOMTÄGARFÖRENING |
| ekonomisk förening |
| Erik Eklund Magnus Lindgren Lennart Horneij |
⊕ C: Partistruktur
Vi har inte sett några tydliga partipolitiska eller blockpolitiska skillnader mellan de makthavande politikernas attityder till utvecklingen på Brevikshalvön under 1900-talet. Här är en sammanställning av Tyresö kommuns växlande majoriteter i kommunfullmäktige och växlande byggrätter på Brevikshalvön:
|
Från valet |
Politisk |
Kommunlråd |
Byggrätt på |
Byggrätt på |
Byggrätt på övriga |
|
1962 |
soc |
Gunnar Gyllnert s |
Byggnadsplanen från 1954 medgav 150 kvm för huvudbyggnad plus 40 kvm för sidobyggnad |
Från början av 1950-talet: 1/10 av tomtytan, dock max 200 kvm. |
Utomplanebestämmelser (byggda enligt traktens sed) sedan 1950-talet |
|
1966 |
borg |
Gunnar Gyllnert s |
Från 18 mars 1969: 70+30 kvm |
Byggförbud (BL109) sedan 1966-11-28. |
Tätbebyggelseförbud (BL168) sedan 1967-09-19, men dispens för 70+30 kvm. |
|
1970 |
soc |
Gunnar Jansson s |
|
|
|
|
1973 |
borg |
Eric Magnusson c |
|
|
Byggförbud (BL109)sedan 1973, med dispens för 70+30 kvm. |
|
1976 |
borg |
Eric Magnusson c |
|
|
|
|
1979 |
soc |
Sven Lionell s |
Från 4 maj 1979: 50+30 kvm. Regeringen beslöt 30 april 1980 = 70+30 kvm. |
|
Från 1979-05-30: Dispens för 50+30 kvm |
|
1982 |
soc |
Sven Lionell s (t feb 1984) |
|
50+30 kvm från 1984-04 på någon plan. |
50+30 kvm från 1984-04 |
|
1985 |
soc+mod |
Birgitta Nådell s |
Från 1985: 50+30 kvm (fastställt av regeringen 1986-06-05) |
50+30 kvm från 1985-02-21 enligt ändrade planbestämmelser. |
Tätbebyggelseförbud (BL168) upphävs 1987-06-31. |
|
1988 |
s+v+mp |
Birgitta Nådell s |
|
|
|
|
1991 |
borg |
Berit Assarsson m |
|
|
Planbestämmelser från 1991-08-15: 50+30 med dispens 70+30 kvm om grannar skriftligen godkänt. |
|
1994 |
soc+mp |
Birgitta Lönegård s |
|
|
|
|
1998 |
borg |
Berit Assarsson m |
|
|
|
|
2002 |
borg |
Berit Assarsson m |
|
50+30 enligt detaljplan med dispens för 70+30 kvm om grannar skriftligen godkänt. |
|
Kommunfullmäktiges ordförande sedan starten 1935:
1935-1936. Konrad Jansson (Borgerlig) Droskägare och bensinstationsföreståndare vid gamla affären vid gamla infarten till Tyresö kyrka. Hans fru drev konditori och bageri intill.
1936-1939. Carl-Johan Hård (m/fp) var pensionerad överkonstapel när han flyttade till Hanviken, där Hårds backe är uppkallad efter honom.
1939-1948. Johan Wirsén (s) var en nämndeman som bodde i Trollbäcken.
1949-1955. Gunnar Gyllnert (s) var järnhandlare på Södermalm men bodde i Trollbäcken. Han blev KS-ordf 1955 och Sveriges förste heltidsanställde kommunpolitiker (enligt Lex Gyllnert år 1962).
1956-1963. Håkan Hasselgren (s) var en skåning som arbetade vid Spårvägen i Stockholm och bodde i Trollbäcken.
1964-1966. Sören Johansson (s) var en bussförman och stred hårt för att få till biblioteket i Trollbäcken.
1967. Carl-Ewert Österberg (fp) hade haft en liten konstbutik i Skarpnäck.
1968-1970. Harald Falk (m) arbetade vid Byggnadsstyrelsen. Kompromisskandidat för m, c och fp.
1971-1973. George Ganneby (s) var mycket aktiv i Trollbäckens Tennisklubb.
1974-1979. Gunnar Berntsson (fp/s?) bodde i Trollbäcken.
1980-1991. Gunnar Jansson (s) var ombudsman i byggnadsarbetarförbundet
1992-1994. Carl-Ewert Österberg (fp) för andra gången
Antal förtroendevalda i Tyresö kommun och vilka som bor på Brevikshalvön
|
Mandat-period |
b. Summa antal förtroendevalda |
Personer från Brevikshalvön, adress och position |
d.Summa antal från halvön |
d i |
|
1968-1971 |
182 |
Gunnar Eriksson (s) Ällmorav 27: Ord TaxN + Ers Bygdegårdsför. |
2 |
1,1 % |
|
1972-1973 |
231 |
0 |
0 |
0 % |
|
1974-1976 |
224 |
Lisbeth Jakobsson (c) Bofinksv 41: Ers Bygdegårdsför. |
1 |
0,4 % |
|
1977-1979 |
264 |
Ewe de Flon (c) Breviksv 20: Ers Sthlms förorters samarb N + Ers i Valberedn + Ers i Bygdegårdsför + Ers i Kommunfullm. |
1 |
0,4 % |
|
1980-1982 |
|
Sven Berggren (s) Dyviksuddsv: Ord Tekn N + Ord God |
1 |
0,4 % |
|
1983-1985 |
200 |
Ewe de Flon (c) Breviksv 20: Ord ValN + Ers NyggnadsN + Ers i Kommunfullm. |
4 |
0,2 % |
|
1986-1988 |
- |
- |
- |
- |
|
1989-1991 |
247 |
Birgitta Fahlberg-Tornérhielm (mp) Nytorspsv 58: Ord ByggnN. |
4 |
1,6 % |
|
1989-1991 |
247 |
Alternativ källa = adresslista enligt Tabell 3 |
11 |
4,5 % |
|
1992-1994 |
303 |
Se nedanstående Tabell 1 |
15 |
5,0 % |
|
1995-1998 |
169 |
Se nedanstående Tabell 2 |
15 |
8,9 % |
|
1995-1998 |
169 |
Alternativ källa = adresslista enligt tabell 3 |
11 |
6,5 % |
Tabell 1: Detaljerade mandat för perioden 1992-1994:
|
Nämnd |
b. Antal Ord + Ers |
c. Antal från halvön |
Person från Brevikshalvön Ord = ordinarie ledamot. Ers=Ersättare |
c i % av b |
|
Kommunfullm |
78 |
3 |
Ord: Ingegerd Lindström (m) Dyviksv 13 |
3,8 % |
|
Valberedn |
10 |
1 |
|
10 % |
|
Reviorer |
7 |
0 |
|
0 % |
|
Kommunstyrelse |
22 |
1 |
Ers: Ingegerd Lindström (m) Dyviksv 13 |
4,5 % |
|
Planberedn |
14 |
0 |
|
0 % |
|
Tekn N |
18 |
2 |
Ord: Alf Ulfvin (NyD) Dyviksuddsv 9. |
11,1 % |
|
Byggn N |
18 |
2 |
Ord: Lars Andersson (m) Breviksnäsvägen 5 |
11,1 % |
|
Miljö- & hälsoskyddsN |
18 |
1 |
Ord: Magnus Zetterqvist (NyD) Dyviksvreten 3 |
5,6 % |
|
Skolstyr |
? |
2 |
Ers: Peter Wilczok (m) Finborgsv 51 |
? |
|
Kultur- & fritidsN |
22 |
0 |
|
0 % |
|
SocialN |
22 |
1 |
Ers. Ingegerd Lindström (m) Dyviksv 13 |
4,5 % |
|
Nämndemän i Handens tingsR |
18 |
0 |
|
0 % |
|
Valnämnd |
14 |
0 |
|
0 % |
|
Tybo |
14 |
1 |
Ers: Lars Andersson (m) Breviksnäsvägen 5 |
7,1 % |
|
Fast AB Tyresö C |
12 |
0 |
|
0 % |
|
Tyresö Näringslivs AB |
6 |
0 |
|
0 % |
|
Särskild fastighetstaxeringsN |
10 |
1 |
Ers: Åke Malmqvist (m) Dyviksv 13 |
10,0 % |
|
Summa |
303 |
15 |
8 personer |
5,0 % |
Tabell 2: Kommunpolitiska förtroendemän från Brevikshalvön 1995-1998:
|
Namn & adress |
Uppdrag |
Summa Ordinarie |
Summa Ersättare |
|
Lars Andersson (m) Breviksnäsvägen 5 |
Tybo |
1 |
|
|
José Blanco Garcia (s) Breviksvägen 90 |
KF, BUN |
2 |
|
|
Inga Dübeck (m) Fiskarrovägen 12 |
BN, Handikapprådet, KF ers, Pensionärsrådet |
3 |
1 |
|
Peter Edberg (m) Utsiktsvägen 12 |
KF, BUN |
2 |
|
|
Lennart Jönsson (KRT) Breviksvägen 22 |
PlanB Ers |
|
1 |
|
Ingegerd Lindström (m) Dyviksvägen 13 |
KF, SocN, Ifo |
3 |
|
|
Lena Svensson (s) Björnstigen 10 |
BN Ers |
|
1 |
|
Peter Wilczok (m) Finborgsvägen 51 |
KF Ers |
|
1 |
|
Summa 8 personer |
Summa |
11 ordin |
4 ersät |
Tabell 3: Antal politiker per postnummerområde
inom kommunen mandatperioden 1989-1991 och 1995-1998
|
Post-nummer-område |
Antal politiker |
Antal politiker |
|
|
13502 |
1 |
1 |
Boxar |
|
13522 |
0 |
1 |
Boxar |
|
13530 |
0 |
2 |
Fårdala |
|
13533 |
22 |
14 |
Krusboda |
|
13534 |
10 |
7 |
Krusboda |
|
13535 |
20 |
1 |
Krusboda |
|
13536 |
10 |
1 |
Fårdala |
|
13540 |
8 |
1 |
Björkbacken mm |
|
13541 |
11 |
3 |
Sikvägen mm |
|
13542 |
26 |
23 |
Myggdalsvägen mm |
|
13543 |
13 |
13 |
Myggdalsvägen mm |
|
13544 |
4 |
4 |
Granängsringen |
|
13545 |
1 |
2 |
Granängsringen mm |
|
13546 |
8 |
8 |
Granitvägen mm |
|
13547 |
12 |
9 |
Nyboda |
|
13549 |
12 |
8 |
Öringe |
|
13550 |
12 |
19 |
Lindalen |
|
13551 |
6 |
7 |
Alléplan |
|
13552 |
11 |
4 |
Fornudden |
|
13553 |
19 |
11 |
Gudöterrassen |
|
13554 |
12 |
11 |
Gudöviken |
|
13555 |
8 |
2 |
Njupkärr |
|
13557 |
0 |
1 |
Numret finns inte längre |
|
13560 |
6 |
2 |
Alby mm |
|
13561 |
2 |
0 |
Rotvik |
|
13562 |
1 |
1 |
Strand |
|
13563 |
0 |
1 |
Strand |
|
13568 |
3 |
6 |
Brevikshalvöns inre del |
|
13569 |
6 |
5 |
Brevikshalvön yttre+öarna |
|
Summa |
247 pers |
169 pers |
|
|
Brevik % |
4,5 % |
6,5 % |
|
Kommunfullmäktige (KF)
|
Kommunstyrelsen (KS)
|
1) Birgitta Nådell (s) eftertr mars -85
Oppositionsråd
1986 Ralph Ledel (m)
1989 Berit Assarsson (m)
1992 Birgitta Lönegård (s)
1995 Berit Assarsson (m)
1999 Marie Linder (s)
2003 Marie Linder (s)
2004 Anders Bergérus (s)
2006 Martin Nilsson (s)
⊕ D: Sagerska tomten
DN Runt Stan (Haninge Tyresö) 22 augusti 1984 Avskrift av artikel, som förutom den nedanstående texten innehåller
- en bild av båthuset med en tall växande på torvtaket, med bildtexten ”Husen har fått förfalla på ”Sagerska tomten”. (På tidningens första sida)
- en bild ut över norra viken med bildtexten ”Tyresös vackraste och mest förfallna tomt tillhörde mångmiljonären John-Henry Sager. Efter hans bortgång är kommunen intresserad av de populära badvikarna och vill köpa tomten”
- ett foto av John-Henry Sager med texten ”John-Henry Sager levde ett tillbakadraget liv och besökte de sista åren aldrig sin tomt”.
- en karta med delar av Brevikshalvön med Sagerska tomten markerad. (Tidningsfilmen är av alltför dålig kvalitet för att tåla kopiering direkt till denna bokbilaga.)
På första sidan: Tyresö vill köpa Sagerska tomten Den excentriske mångmiljonären John-Henry Sager, 80 år, var en av Tyresös största privata markägare. Han ägde en av de mest attraktiva tomterna i kommunen – den ”Sagerska tomten” på Brevikshalvön. De senaste åren har fastigheten legat öde, husen har fått förfalla. Tyresö kommun är nu intresserad av att överta marken.
På sid 6: Tyresös vackraste privattomt: Kommunen vill köpa miljonärens residens Den nyss avlidne mångmiljonären John-Henry Sager ägde en av Tyresös största och mest attraktiva privattomter. Den ”Sagerska tomten” blev ett begrepp. Med åren blev det också den mest förfallna fastigheten i hela Tyresö. Kommunen är nu intresserad av (att) köpa marken – om det blir ”till ett rimligt pris”. John-Henry Sager, 80, var en av Tyresös största privata markägare. Hans tomt ligger på Brevikshalvöns södra del mot Erstaviken. Området är drygt en kilometer långt och 200 meter brett. Den excentriske miljonären ägde också två öar – Lilla och Stora Sandholmen. På tomten finns flera mindre hus, en gäststuga och några bodar. De sista åren levde John-Henry Sager ett tillbakadraget liv och besökte nästan aldrig sin tomt. Fastigheten fick förfalla.
Spökhus Idag ger den närmast ett spöklikt intryck. Stigarna till husen är nästan helt igenväxta. En smalspårig järnväg som leder från hamnbryggan till en av loftbodarna har rostat igen. Stugorna ligger öde med igenspikade fönster och dörrar. Vedtravar har ruttnat. Verandor har multnat sönder. En av byggnaderna har brunnit ned. Kommunen ville flera gånger att Sager skulle röja undan på sin tomt. Men den rike jordägaren höll sig undan. En av de få i Tyresö som haft kontakt med honom är stadsarkitekt Bo Sahlin. För ungefär tio år sedan talades de vid på telefon. – Det var en annorlunda människa, men han gav ett mycket ämabelt intryck, berättar Bo Sahlin. Vi talade bl a om sophämtningen, som Sager inte utnyttjade men var tvungen att betala.
Historier
Även om få nu levande Tyresöbor träffat den excentriske miljonären finns det många berättelser från hans tid på halvön. Bland annat sägs det att han festat livligt tillsammans med markis Lagergren - den siste private ägaren av Tyresö slott under 1930-talet. Grannar och tillfälligt tjänstefolk häpnade också över att Sager vandrade omkring naken på sin tomt långt innan nudistbad blev vedertaget. Idag har vikarna på tomten blivit populära badplatser för allmänheten. Kusttomten betraktas som en raritet i naturvårdskretsar och har bl a uppmärksammats i en kustinventering av länsstyrelsen. – Det är en unik tomt som kommunen varit intresserad av i flera omgångar, säger Bo Sahlin. Blir priset rimligt vill vi ta ansvar för området. John-Henry Sagers dotter Yvonne Sager-Johard ärver nu sin fars fastigheter – om John-Henry inte bestämt något annat i testamentet.
Ur DN den 24 juli 1994:
⊕ E: Litteratur om Strid 1
Några viktigare dokument:
1975-05-15: TÖI:s förslag till lösningar för Breviksmaren. PM 8 sidor inklusive karta.
1975-07-29: TÖI:s förslag till parkeringslösningar. 2 sidor.
1976-05-12: Gränö-Breviks Vägsamfällighets skrivelse till byggnadsnämnden med förslag till lösningar för Breviksmarens problem. 4 sidor.
⊕ F: Litteratur om Strid 2
Några viktigare dokument:
1987-12-29: Intresseföreningens kartförslag nr 3 med en befintlig flytbrygga och nya bryggor längs marens stränder med totalt 273 båtplatser.
1988-02-10: Bryggföreningen (med 186 fastigheter) ger byggnadsnämnden ett modifierat förslag till bryggutformning med 273 båtplatser och begär bygglov.
1988-02-16: Intresseföreningens förslag till byggnadsnämnden beträffande planeringsprocessen och utformning av marens bryggor.
1988-02-17: Intresseföreningens kartförslag nr 1 med en flytbrygga och nya bryggor längs marens stränder med totalt 200 båtplatser.
1988-03-02: Byggnadsnämnden ger bygglov för fyra flytbryggor med sammanlagt 90 båtplatser.
1988-03-09: Intresseföreningens styrelse beslutar anlita advokat för att överklaga bygglovet.
1988-03-19: 58 Breviksbor (intresseföreningen) överklagar bygglovet till länsstyrelsen.
1988-06-06: Länsstyrelsen underkänner kommunens bygglov för flytbryggor för 90 båtplatser.
⊕ G: Byggregleringar
Från kommunens tjänstememorial med anledning av material från:
Stadsbyggnadskontorets yttrande 1988-06-02 över motion från Katarina Domsek (fp) att kommunen omedelbart skall börja planera för permanent bostadsbebyggelse i samtliga fritidsbebyggelseområden i Gamla Tyresö, d.v.s ÖST-områdena Trinntorp, Solberga, Bergholm, Raksta, Tyresö Brevik samt Dyvik.
|
Stadsbyggnadskontorets uppräkning av de viktigaste besluten som fattats i syfte att försöka bevara Gamla Tyresö som ett fritidsbebyggelseområde: |
Tolkning av vad som gäller för avstyckningsplaner |
Tolkning av vad som gäller för byggnadsplaner |
|
1930-1950 Områdena planläggs för fritidsbebyggelse. 1968 Tätbebyggelserätten upphävs inom avstyckningsplanerna i Gamla Tyresö. 1978 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar om förbud mot nyinstallation av WC. 1978 Byggnadsförbud införs på samtliga byggnadsplanelagda områden i enlighet med Trinntorpskommitténs förslag. 1979 Dispensriktlinjer antas på förslag att gälla för hela Gamla Tyresö. Dispens ges för 50 kvm huvudbyggnad och 30 kvm uthus. 1980 Regeringen upphäver byggnadsförbudet inom de byggnadsplanelagda delarna. 1985 Nya planbestämmelser fastställs av länsstyrelsen för de byggnadsplanelagda delarna av Gamla Tyresö. Bestämmelserna innebär att byggarealen reduceras från 70+30 till 50+30 1987 Tätbebyggelserätten återinförs efter en ansökan av kommunen inom avstyckningsplaneområdena. 1988 Byggnadsnämnden upprättar förslag till byggnadsreglerande bestämmelser för gamla avstyckningsplaneområdena. Bestämmelserna överensstämmer med de tidigare tillämpade dispensriktlinjerna och med vad som gäller inom angränsande byggnadsplaneområden. |
Oklart, 150+40 kvm? 0 kvm, dispens 70+30
Dispens 70+30
Inget WC Dispens 70+30
Dispens 50+30
Dispens 50+30
Dispens 50+30
Från 87-01-01 gäller avst plan som detaljplan med 50+30
-”- |
Max 10% av tomtytan, max 200 kvm
70+30 kvm
70+30 kvm 0+0 kvm
Dispens 50+30 kvm
70+30 kvm
50+30 kvm 50+30 kvm 50+30 kvm |
|
2002 |
|
50+30, dispens 70+30 om grannar godkänner skriftligt |
⊕ H:Ådängen
Ådängens Båtklubbs historia 1942 – 2003
Lars Lennefeldt, mångårig medlem i klubben och styrelsemedlem sedan 1977, har i april 2004 sammanställt en liten skrift i första hand för att informera den år 2003 nytillträdde klubbordföranden om klubbens historia. Här följer i valda delar en avskrift av den boken, som i förordet nämner att klubben kunde ha firat 40 år 2002, om man hade varit medveten om det.
1957 skrev Pekka Strokirk ”Samtidigt höll vi höll på med bryggföreningen och hade fått material till bryggan. Genom uppvaktning hos Markisen Lagergren hade jag fått lov att hugga träd till bryggan och ta ut material från brädgården. Några av gubbarna avverkade och vid midsommartiden var vi ett helt lag och arbetade med bryggan.” Pekka Strokirk lade dessa första år ner mycket arbete för att få bryggan och grönområdet fint. Han kan räknas till en av de första eldsjälarna i bryggans historia. Han kom att följas av fler.
Den 1 augusti 1959 träffas ett antal tomtägare för att utröna intresset av att bilda en bryggförening. Ett protokoll från 18 augusti 1959 visar att en interimsstyrelse bildades.
Pontonbryggan byggs troligen 1962. Den rymde åtta båtplatser. Ådängens bryggförening bildades officiellt vid årsmötet den 12 augusti 1962. Vid denna tidpunkt driver Tyresönäs med omnejd villaägareföreing frågan om ”Nyttjande av grönområdena” mot markägaren.
1965: Årets stora arbete ”har varit, den sedan länge diskuterade muddringen av inre hamnen”. Muddringen görs från land med en så kallad slängskopa.
1967: Styrelsemedlemmen G Arlestig säljer sin fastighet och bryggplatsen övertas av advokat Magnus Lindahl som också övertar styrelseposten som materialförvaltare efter Arlestig. På Magnus Lindahls advokatkontor arbetar en notarie Rolf Åbjörnsson, idag mer känd som egen advokat och specialist på konkurser. Denne notarie Åbjörnsson blir till stor nytta för bryggföreningen i framtida rättegångar.
Detta år säljer markägaren, markisen Lagergrens dödsbo, utan att kommunen underrättas, all resterande mark på de gamla stamhemmanen på Tyresö till Bygg AB Folkhem. Många grönområden övergår därmed i privat ägo, vilket kommer att påverka vår båtklubb.
1970: Ordföranden informerar årsmötet om de förhandlingar som pågår mellan markägaren Bygg AB Folkhem och kommunen, samt att villaägareföreningen har anlitat juridisk expertis för att pröva ”huruvida markägaren har rätt att kräva arrende för de allmänningar där bryggföreningarna runt Tyresö har sin verksamhet”. Den juridiska expertisen är Magnus Lindahls advokatkontor. Advokat Magnus Lindahl som är medlem i klubben informerar årsmötet om att ”undersökningen ej ännu är färdig men att det syns peka på att man ej har någon juridisk möjlighet att hindra markägare att kräva ersättning i form av arrende för nyttjanderätten till allmänningar”.
Citat ur Tyresönäs Villaägareförenings 50-årsskrift författad av Sten Almling:
”Våren 1970 framförde Folkhem önskemål om ersättning för upplåtelse av mark till bryggplatser. Marken hade tidigare alltid kunnat användas kostnadsfritt. Tyvärr hade inte alla båtklubbar tillräckligt med is i magen. En vek sig för Folkhem utan motstånd. En annan hade inte tålamod att vänta utan träffade ett mycket oförmånligt arrendeavtal. När kommunen senare blev markägare (år 1977), rättades avtalet till men från en för denna klubb ogynnsam ekonomisk nivå. Villaägareföreningens styrelse konsulterade notarien Rolf Åbjörnsson på Magnus Lindahls advokatbyrå om rätten till fri bryggplats. Med anledning av konsultationens negativa resultat, bristen på giltigt servitut, föreslog styrelsen vid ett extra föreningsmöte i december 1970, att vederbörande byggföreningar skulle träffa arrendeavtal med Folkhem om behövliga markområden. 100 – 150 kr per båtplats med indexklausul begärdes. Jag (Sten Almling) minns mötet mycket väl. Jag var nämligen kritisk mot förslaget och hade förberett mig, vilket visade sig välbetänkt. Möteslokalen var proppfull. Till en början var jag ganska ensam om min uppfattning. Jag höll ett engagerat anförande. Det innehöll av mig och av andra tidigare åberopade argument för våra anspråk på att kostnadsfritt disponera grönområdena. Min rättskänsla sa mig att det måste finnas någon hållbar juridisk grund att stå på. Men var finna den? Jag vädjade till andra närvarande jurister om uppslag. Bland annat tog jag mig friheten att vända mig direkt till justitierådet Nils Beckman, som satt på tredje bänk. Allt utan resultat. Jag verkade vara den ropandes röst i öknen. Men så småningom vände stämningen, och följden blev, för att citera verksamhetsberättelsen 1970, ”det ursprungliga förslaget väckte stor opposition och resulterade i att mötet uppdrog åt styrelsen att studera ärendet ytterligare”.
1971: Det visade sig att det rättsliga stödet fanns i lagen om ”vissa gemensamhetsanläggningar”. Vår båtklubb utses som pilot för rättslig prövning. På ansökan från vår klubb förordnar länsstyrelsen hösten 1971 stadsingenjören i Tyresö Anders Eriksson som förrättningsman för att ”inrätta en gemensamhetsanläggning för anordnande av brygganläggning för båtplatser jämte kommunikationsytor på de av Folkhem ägda grönområdena”. Folkhem är en hård motpart. Man går till motangrepp på två fronter, dels startar man ett civilmål mot Ådängens bryggförening och dess ordförande Björn Wallander dels anmäler man jäv mot förrättningsmannen till Fastighetsdomstolen för att stoppa bildandet av en gemensamhetsanläggning.
Civilmålet: I slutet av december månad 1971 tar Folkhem ut en stämning dels på klubben och dels på ordföranden Björn Wallander och yrkar ”att den å Folkhems fastighet uppförda bryggan måtte bortföras av bryggföreningen och dess ordförande”. Ett första möte hålls i tingsrätten den 26 januari 1972. Vi företräds av Rolf Åbjörnsson som bestrider Folkhems yrkande med hänvisning till: Ägande rätt, Offentlig/rättslig dispositionsrätt på allemansrättslig grund och Urminnes hävd. Vidare yrkar han att målet ska vilandeförklaras i avvaktan på förrättningen enligt 1966 års gemensamhetslag. Den 23 februari 1972 dömer tingsrätten till vår fördel. Målet vilandeförklaras. Någon avhysning av Ådängens bryggförening får inte verkställas. Folkhem överklagar detta beslut till Svea hovrätt. Hovrätten godkänner överklagandet och undanröjer tingsrättens beslut. Domen verkställs dock aldrig utan vilar i avvaktan på beslut om gemensamhetsanläggningen ska vinna laga kraft.
Bildandet av gemensamhetsanläggning: Den 16 mars 1972 underrättar förrättningsmannen villaägareföreningen att förrättningen bör omfatta, förutom Ådängen, även Ällmora samfällighet, Noretviken och Klövbergets bryggförening. Den 27 mars 1972 hålls förrättningssammanträde i föreningsgården. Kallade är, förutom Folkhem, 200 fastighetsägare. Fastighetsägarna företräds av Rolf Åbjörnsson. Under sammanträdet framställer Folkhem jävsanmärkning mot förrättningsmannen stadsingenjör Anders Eriksson. Åbjörnsson och Eriksson bestrider jäv, varefter sammanträdet förklaras avslutat. Folkhems anmälan om jäv mot förrättningsmannen ogillas av fastighetsdomstolen. Folkhem fortsätter att överklaga ända till sista instansen, Högsta Domstolen, utan framgång. Gemensamhetsanläggningen bildas och till den ansluts 142 fastigheter. Bryggorna fördelas på Ådängen med 22 båtplatser, Noretviken med 77 och Klövberget med 43 platser. Norets bryggsamfällighet bildas.
Ägaren till fastigheten väster om vår brygga passar också på att anföra besvär över förrättningen. Han anser bland annat att båtplatsantalet bör begränsas till tio båtar. En medlem, som var med på mötet i domstolen, berättar att ett skäl till besväret var att fastighetsägaren hade svårt att segla in sin båt till sin brygga. Han tyckte att våra båtar låg i vägen för honom…… Dock innebar utslaget i domstolen att vi förbjöds ha våra båtar förtöjda på bryggans västra sida, för att inte inkräkta på hans vatten. Antalet medlemmar bestämdes till 22.
Utgången av dessa processer innebär en mycket stor framgång för oss och för Villaägareföreningen. Villaägareföreningen kunde använda utgången av dessa mål för att hävda rätten till alla grönområden på Tyresö. Ovan beskrivna processer tar några år för att vinna laga kraft. Hela processen beskrivs för enkelhetens skull under detta år.
1973: ….Norets bryggsamfällighet…..blir ett överordnat organ till de tre bryggenheterna som berörs nämligen Ådängens, Klövbergets och den ännu ej bildade Noretvikens bryggförening. Dessa tre bryggor kommer att bli sektioner under Norets bryggsamfällighet….
….en samfällighet är styrd av lagar och förordningar på ett helt annat sätt än en enskild bryggförening.
1977: På grund av samfälligheten måste bryggföreningen upplösas och en båtklubb med nya stadgar bildas.
1983: Citat ur årsmötesprotokollet: ”Bror Dahmberg, som representerar samfälligheten i Tyresö Förenade Båtklubbar, TFB, redogjorde för TFB:s förhandlingar med Tyresö kommun angående ersättning för upplåtelse av mark till båt- och uppläggningsplatser inom kommunen. Förhandlingarna har resulterat i att kommunen upprättat ett upplåtelseavtal för klubbägda båtbryggor på Brevikshalvön. Upplåtelseavtalet omfattar tio år. Den årliga arrendeavgiften är beräknad till 15 kronor per löpmeter brygga och år. Avgifterna för uppläggningsplatserna är ännu ej fastställda. Båtklubbarna i Norets bryggsamfällighet berörs dock inte av denna uppgörelse förrän samfällighetens troliga upplösning som sker under 1985”. Efter bråken med Folkhem om markfrågor och ersättningar börjar nu kommunen, som 1977 övertog grönområdena från Folkhem, också ställa krav på ersättningar. I Tyresönäs Villaägareförenings 50 års skrift skriver Sten Almling i denna fråga ”Det visade sig senare att kommunens företrädare tyvärr var lika besvärliga som de tidigare privata markägarna”.
1984: ……samfälligheten upplöstes 26 juni 1986 (jodå; 1986 och tre båtklubbar, bl a Ådängens bryggförening, bildas i stället/th). Styrelsen tecknar upplåtelseavtal med Tyresö kommun om brygg- och uppläggningsplatser. Till grund för avtalet ligger det normavtal som utarbetats av TBK och Tyresö kommun och som tillämpas av övriga bryggföreningar inom Tyresö Brevik.
1998: Kommunen har ålagt Tyresö båtklubbar vissa miljöåtgärder. Efter inspektion av vår klubb befrias vi från regelverket då klubben är så liten. Det kommer till styrelsens kännedom att Tyresö kommun vill höja arrendeavgiften kraftigt. Det ryktas om avgifter upp till 700 kronor per båtplats. Med anledning av detta samlas representanter från alla båtklubbar till ett möte i Tyresö bygdegård den 27 januari. Man beslutar att återuppväcka TFB som ska ha som uppgift att förhandla fram ett principavtal samt vara ett stöd för enskilda klubbar i dessa frågor.
1999: Tyresö kommun säger upp vårt arrendeavtal till den 1 juni 2000. De vill omförhandla arrendeavgiften. Förhandlingar med kommunen sker via TFB. TFB lyckas förhandla fram ett mycket förmånligt normavtal för båtklubbarna på Brevikshalvön. Normavtalet innebär en sänkning av avgiften från 700 kronor/båt, som var kommunens första bud, till 100 kronor/båt.