Komplettering till kapitel 11

 

 ⊕ A: Skolstatistik
Skolstatistik ur Tyresö kommunarkiv

Antal elever per skola under ett urval läsår:

Skola

1884

1885

1886

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

1898

1899

Vissvass

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18

 

 

 

 

 

Spirudden

 

 

 

 

 

14

16

17

14

20

 

19

14

14

14

15

Gåsö

 

 

 

 

 

 

 

 

6

7

11

 

 

12

13

12

Båthuset

12

 

8

11

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tegelbruket

23

17

15

16

19

12

13

24

25

30

25

18

24

 

 

 

Summa

35

17

23

27

29

26

29

41

45

57

54

37

38

26

27

27

Skola

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

1911

1912

Vissvass

 

 

12

10

15

14

14

16

18

18

13

 

 

Spirudden

14

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gåsö

11

9

8

7

6

9

7

10

11

10

14

10

9

Båthuset

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tegelbruket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

25

20

20

17

21

23

21

26

29

28

27

10

9

Observera de stora variationerna mellan åren!
Sammanställning av vissa skolor före 1912

Ambulerande folkskolan vid

Tegelbruket

VT 13.1.1880

Ambulerande folkskolan vid

Vissvass

VT 10 5.1880

Ambulerande folkskolan vid

Tegelbruket

HT 15.10.1880

Tyresö folkskola vid

Spirudden

HT 8.10.1881

Tyresö folkskola vid

Tegelbruket

VT 28.4.1882

Tyresö folkskola vid

Båthuset

HT 15.10.1882

Tyresö folkskola vid

Tegelbruket

VT 30.4. 1883

Tyresö folkskola vid

Båthuset

HT 20.9.1883

Tyresö folkskola vid

Tegelbruket

VT 9.5.1884

Tyresö folkskola vid

Båthuset

HT 17.10.1884

Tyresö folkskola vid

Tegelbruket

VT 6.5.1885

Flyttande folkskolan vid

Tegelbruket

VT 14.5.1886

Tyresö folkskola vid

Båthuset

HT 31.9.1886

Flyttande folkskolan vid

Tegelbruket

VT 5.5.1887

Flyttande folkskolan vid

Båthuset

HT 17.10.1887

Flyttande folkskolan vid

Tegelbruket

VT 1.5.1888

Flyttande folkskolan vid

Båthuset

HT 15.10.1888

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Tegelbruket

VT 9.5.1889

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Spirudden

Läsåret slut 9.10.1889

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Tegelbruket

HT 14.12.1889

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Tegelbruket

VT 10.6.1890

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Spirudden

Läsåret 8.10.1890

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Tegelbruket

VT 15.5.1891

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Spirudden

Läsåret 18.9.1891

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Tegelbruket

VT 16.5.1892

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Spirudden

Läsåret 28.9.1892

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Tegelbruket

VT 18.5.1893

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Spirudden

Läsåret 2.10.1893

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Tegelbruket

VT 10.5.1894

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Vissvass

Lästerminen 8.10.1894

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Tegelbruket

VT 10.5.1895

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Spirudden

Lästerminen 10.10.1895

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Tegelbruket

VT 1.5.1896

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Spirudden

Lästerminen 26.10.1896

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Gåsö

VT 4.5.1897

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Spirudden

Lästerminen 4.10.1897

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Gåsö

VT 3.5.1898

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Spirudden

Lästerminen 30.9.1898

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Gåsö

VT 1.5.1899

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Spirudden

Lästerminen 1.11.1899

Tyresö flyttande mindre folkskola vid

Gåsö

VT 3.5.1900

                                 Liknande noteringar finns till bokens slut år 1912

Det är anmärkningsvärt att (med mycket få undantag) Tegelbruksskolan och Gåsö verkar ha fungerat på vårarna och Båthuset på höstarna, samt att vårterminerna ofta verkar ha startat i maj och höstterminerna i oktober.

Diverse notat om de olika skolorna ur ”Skolstyrelsens protokoll 1937-1941”
Gåsö var en mindre folkskola 1937-1939 som drogs in sommaren 1940 pga för få elever (4 st 1939, plus 4 födda i kön).
Gåsö hade en slöjdskola 1933-1940.
År 1939 diskuterade man att få tillstånd att föra över Gåsö-Älgö-eleverna till Nacka skoldistrikt.

Vissvass var också en mindre folkskola 1937, som drogs in vintern 1938 (och barnen överfördes till Kyrkskolan) men Vissvass skola började igen 1939 och lades ner sommaren 1940 pga för få barn (6 st, plus 3 födda i kön). Även fortsättningsskolan i Vissvass återupptogs VT1939.

När skolan i Vissvass lades ner 1940 så överfördes inventarierna till andra skolor i kommunen. Man hade i Vissvass bl.a ett lager av gymnastikskor som man flyttade till Kumla skola. Gissningsvis hade eleverna i Vissvass själva inte sådana moderniteter och skolan fick tillhandahålla gymnastikskor för gymnastiklektionerna.
De få kvarvarande eleverna från Vissvass år 1940 skulle föras över till Kyrkskolan och vid behov skulle det ordnas inackordering i närheten där för dem. Inackorderingskostnaden var 3 kr/barn och dag, inklusive behövlig tvättning och lagning av kläder.

När Vissvass skola lagts ner, så utsågs personal som hade ansvar för tillsyn av byggnaden. År 1941 fick Holger Norberg (från Vissvass) hyra Vissvass skola, på villkor att han underhöll den och att han höll värme i den i samband med sammanträden eller gudstjänster i den. Extra intressant, att man således hade gudstjänster lokalt i Vissvass!!

Kyrkskolan:
Våren 1939 beslöt man om belysning i uthuset till Kyrkskolan. Det betyder att den skolan bör ha fått el dessförinnan.

År 1937 diskuterades en ny skoltomt 500 meter norr om Tyresö, men Förvaltningsbolagets markpris var alldeles för högt, så den frågan bordlades.

År 1940 var Claes Lagergren befälhavare i Haninge hemvärnsområde. Han bad skolstyrelsen att få nyttja vissa klassrum gratis på onsdagskvällarna för Tyresö hemvärnsmäns sammankomster, vilket beviljades på vissa villkor.

När man år 1940 diskuterade investering för VA vid Kyrkskolan så beslöt man att delvis finansiera den med  785 kronor som fanns som innestående ränta i Bomanska skolfonden.
Vår kommentar: Detta låter anmärkningsvärt, eftersom den fonden skulle användas till goda elever!

Om skoladministrationen:
Verner Johansson från Dyvik satt i skolstyrelsen 1937-1938 för det ”borgerliga partiet”. (Dessutom fanns då det socialistiska och det socialdemokratiska partiet.)

Det var Domkapitlet i Strängnäs som hade att besluta om vilka lärartjänster som skulle vara ordinarie eller ej.

Fortsättningsskolor (förmodligen utöver de 6 skolåren) var skolpliktiga och varade i två år, och ordnades delvis som kvällskurser.

⊕ B: Namnglidning

Nytt ortsnamn: Detta är ett typexempel på hur distansboende personer beslutat om ett nytt namn, baserat på den glidning av ordet Brevik som skedde från år 2000 i vad som massmedia och kommunens tjänstemän kallade för Brevik istället för Brevikshalvön.

⊕ C: Skolelever

Ålder vid elevernas inskrivning i skolan
adderad som ny kolumn till höger om data hämtade ur kommunens arkiv:

Matri-kel-

nr

Elevens namn

Adress

Födelsetid

Födelseort

Inskrivnings-

datum

 

Elevens

ålder vid inskrivning

5

Erik Pettersson

Brevik

15.8.1870

Brevik

15.8.1877

 

7 år

11

Knut Pettersson

Brevik

25.8.1873

Brevik

15.8.1880

 

7 år

9

Gustav Pettersson

Morkärr

2.4.1875

Morkärr

?      1879

 

4 år

13

Emil Hansson

Elgmora

18.7.1871

Stockholm

15.8.1882

 

11 år

18

Amanda Spångberg

Trintorp

24.4.1871

Trintorp

15.8.1878

 

7 år

22

Ida Sjöblom

Älgmora

30.3.1869

Tegelbruket

15.8.1878

 

9 år

26

Christer Söderberg

Dyvik

-

-

1.12.1882

 

 

41

Carl Spångberg

Trintorp

5.11.1876

Trintorp

?      1883

 

7 år

43

Botolf Spångberg

Trintorp

30.1.1874

Trintorp

15.8.1880

 

6 år

27

Anna Pettersson

Mokärr

-

-

15.10.1883

 

 

52

Charlotta Stålbom

Svartbäcken

29.4.1877

Trintorp

18.8.1883

 

6 år

54

Knut Pettersson

Brevik

25.8.1873

Brevik

15.8.1880

 

7 år

61

Otto Hugo Pettersson

Brevik

15.7.1879

Brevik

1.11.1886

 

8 år

68

Tekla Söderberg

Dyvik

19.9.1880

Brevik

1.11.1887

 

8 år

69

Tyra Pettersson

Brevik

15.6.1881

Brevik

10.5.1895

 

14 år

83

Olga Lovisa Lundqvist

Svartbäcken

9.5.1883

Svartbäcken

1.11.1890

 

7 år

86

Knut Oskar Holmberg

Björndalen

1.12.1883

Björndalen

1.11.1890

 

7 år

88

Karl Johan Pettersson

Morkärr

15.5.1881

Defvensö

1.11.1890

 

9 år

96

Axel Alfred Lindberg

Öringhamn

24.3.1883

Öringhamn

5.1.1890

 

7 år

97

Karl August Hjalmar Sjöblom

Tegelbruket

10.3.1884

Tegelbruket

2.11.1891

 

7 år

98

Oskar Vilhelm Pettersson

Morkärr

25.7.1884

Tegelbruket

2.11.1891

 

7 år

99

Fridolf Karl Wilhelm Söderberg

Dyvik

12.6.1884

Dyvik

2.11.1891

 

7 år

103

Ernst Ture Söderberg

Tegelbruket

14.10.1885

Vissvass

14.11.1892

 

7 år

105

Gustaf Gerhard Berglund

Tegelbruket

17.11.1885

Tegelbruket

14.11.1892

 

7 år

106

Adolf Hugo Holmberg

Björndalen

9.3.1886

Björndalen

14.11.1892

 

6 år

111

Agda Vilhelmina Valborg Pettersson

Brevik

9.11.1886

Brevik

1.11.1893

 

7 år

113

Alfrida Augusta Pettersson

Morkärr

27.10.1886

-

10.10.1894

 

8 år

114

Karl August Eriksson*

Tegelbruket

9.5.1888

Tegelbruket

10.10.1894

 

6 år

116

Johan Maurits Jonsson

Älgmora

28.2.1887

Tegelbruket

10.10.1894

 

7 år

118

Anna Wilhelmina Berglund

Tegelbruket

12.11.1888

Tegelbruket

1.11.1895

 

7 år

119

Carl Edvin Leander Lindberg

Öringhamn

10.11.1887

Öringhamn

1.11.1895

 

8 år

154

Knut Axel Pettersson **    

 

27.3.1892

Tisslinge

15.11.1900

 

8 år

161

Erik Gustaf Lindberg

Öringhamn

24.3.1897

Stockholm

16.5.1904

 

7 år

167

Knut Adolf Jansson

Tegelbruket

21.7.1897

Stensjödal

16.5.1904

 

7 år

168

Elsa Damya (Dasmija?) Lindkvist

Svartbäcken

18.11.1896

Svartbäcken

16.5.1904

 

8 år

193

Helga Johanna Hallberg

Brevik

23.11.1900

Ängmar

5.5.1908

 

8 år

194

Edit Charlotta Spångberg

Elgmora

1.5.1901

Elgmora

5.5.1908

 

7 år

Våra kommentarer: * Son till tegelmästaren.  ** Son till befallningsmannen E A Pettersson.

Källa:  ”Matrikel över Tyresö tegelbruket och Åva skola,  inskrivna 1874 – 1910”. Ur denna källa har vi listat barn hemmahörande på halvön.  Det syns som om matrikelnummer 6 - 118 avser inskrivningar i Tegelbruket och Åva (=Spirudden/Båthuset) skola, medan matrikelnummer 119 -168 avser Åva (Spirudden) och Gåsö och nummer från 193 till bokens slut avser Vissvass och Gåsö.  Det gick inte utan svårighet att göra en statistik över antal inskrivna barn per inskrivningsdag eftersom flera barn förekommer i boken mer än en gång, dock med exakt samma data.

Elever från Brevikshalvön i Vissvass skola åren 1905-1910:

Elev

Skolgångsår

Ålder

 

Troligen inskriven i annan skola

enligt tabellen ovan

Ålder då

Erik Gustav Lindberg från Öringhamn, f 1897:

1905-1910

8-13 år

 

År 1904

7 år

Tekla Sofia Hallberg*, Brevik, f 1897:

1906-1910

9-13 år

 

 

 

Helga Johanna Hallberg, Brevik, f 1900:

1908-1910

8-10 år

 

 

 

Edit Charlotta Spångberg, Elgmora f 1901:

1908-1910

7-9 år

 

 

 

Svea Maria Hallberg, Brevik f 1896:

1906-1910

11-14 år

 

 

 

Elsa Damija Lindkvist, Svartbäcken, f 1896

1906-1909

11-13 år

 

År 1904

8 år

*Tekla Sofia Hallberg blev så småningom lärare i Tyresö!
Elever från halvön i Tegelbrukets skola åren 1891-1896:

Elev

Skolgångsår

Ålder

Hilda Maria Fors från Trinntorp f 1884

Varannan dag år 1896.

12 år

Olga Lindkvist från Svartbäcken f 1883

1891-1896. Sjuk halva terminen 1896.

8-13 år

Fridolf Söderberg, Dyvik, f 1884

1892-1894.

8-10 år.

Axel Lindberg, Öringhamn, f 1883

1891-1895.

8-12 år

Anton Larsson, Ällmora, f 1883

1895. 1896 dock ej HT.

12 och 13 år

Beata Larsson, Ällmora, f 1884

Bara 3 veckor HT 1896.

12 år

Oskar Pettersson Mokärr, f 1884

1895, 1896

11 och 12 år

Agda Pettersson, Brevik, f 1886

1894 och hade kikhosta större delen av terminen 1895. Sjuk halva terminen 1896.

8-10 år

Alfrida Pettersson, Mokärr, f 1886

1895, 1896.

9 och 10 år

Axel Larsson, Elgmora, f 1887

1895. Ej i skolan HT 1896.

6 år

Edvin Lindberg, Öringhamn, född 1887

1896.

9 år

Tyra Pettersson, Brevik f 1881

1891-1895

10-14 år

Betta Larsson, Elgmora, f 1884

1895

11 år

Hugo Holmberg, Björndalen, född 1886

1891, 1893, 1894

5, 7 och 8 år

Tekla Söderberg, Dyvik, f 1880

1892-1894, 2 dar/vecka 1895

12-14 år

Dorotea Holmberg, Björndalen, f 1881

1891, 1893, 1894

11. 13 och 14 år

Knut Holmberg, Björndalen, f 1893

1891-1894    

8 - 11 år

Gustav Rosengren, Mokärr, f 1884

1893

9 år

Hugo Pettersson, Brevik, f 1879

1892

13 år

Observera den ibland stora frånvaron ovan! Observera hur höga åldrar en del av eleverna hade! Och hur man ibland tog ett sabbatsår – kanske för att undervisningen var så repetitiv.

Antal elever år 1936 i Tyresös skolor:
Kyrkskolan hade 36 elever, Gåsö 9 elever, Vissvass 7 elever, Kumla skola 73 elever. Summa 120.

⊕ D: Skolskjutsar

Notat angående skolskjutsar ur ”Folkskolestyrelsens ämnesorienterade handlingar 1939 – 1959”:

Vår kommentar: Vi tror inte att detta anbud medförde något avtal.

Vår kommentar: Tyresö Bilstation måste således rimligen ha haft rätt att nyttja gummidäck under kriget.

Två notat ur lokalpressen år 1968 angående skolbussar på Brevikshalvön:
Dels ur DN Syd den 4 december 1968:

I ovanstående nyhetsartikel om skolskjutsar ur kommunens stora klippböcker är det det första stycket som är mest intressant. Här kommer det på nytt:
Södernyheterna 21.8.68. Barnen i Brevik får extraturer med linjebussen. En gammal fråga om skolskjutsar för barn som bor i det på bussturer fattiga Tyresö-Brevik kommer att lösas i och med terminsstarten. Hittills har barnen på lågstadiet fått åka skoltaxi medan barnen på mellanstadiet varit hänvisade till buss – ofta med timslång väntan på eftermiddagen som följd. Bussbolaget har nu lovat sätta in två extraturer varje skoldag som direkt passar till schematiderna och för detta betalar skolstyrelsen 15 kronor per dag. Ekonomiskt gör det ingen större skillnad jämfört med skoltaxi men för mellanstadieeleverna blir det en klar fördel. Dessutom bör de extra turerna kunna glädja många av invånarna på halvön, som inte är bortskämda med alltför täta turer. Det är de två turerna med avgångstid från Skanstull 12.10 och 13.50 som tidigare slutat i Tyresö men nu fortsätter ut till Brevik.

⊕ E:Bussturer

Det var de två turerna med avgångstid från Skanstull 12:10 och 13:50 som tidigare slutat vid kyrkan men som nu fortsätter ut till Brevik.

⊕ F: f Intervjun

Se närmare i intervjun 4.15 med Torbjörn Lindström.

 ⊕ G: Fotopersonerna

Fotografiets personer är:
Övre raden från vänster: Läraren Selma Lundell, Bo Sandberg, Tommy Levander.
Nedre raden från vänster: Rolf Sjögren, okänd, Gulle Jansson, Astrid Nordahl, Åke Dahlström, Kjell Åkerblom.
Den för oss okände pojken kan ha bott på en gård i Bollmoraområdet och endast varit med i klassen under ett år.

 ⊕ H: Ugnhistorien

Uppsatsen som vi tre skrev tillsammans om vår utflykt i Tyresös historia var rätt trevlig. Berättelsen var proffsigt illustrerad med en teckning av bakugnen. Vår klasskamrat Ulv Jonson var en god tecknare, han var nämligen son till den kände Tyresökonstnären Björn Jonson (1903-1991).
Tyvärr finns nog varken vår uppsats eller Ulv Jonsons teckning kvar.

Det är fortfarande oklart om det stenröse vi byggde vår ryssugn av kan ha varit en hoprasad ryssugn från år 1719. Det är möjligt, men torde inte kunna utredas. Sannolikheten är stor för att det kan ha legat ryska galärer vid Stora Sandholmens utsida sommaren 1719 och blivit matade med bröd från en ryssugn där. Den bör ha sett ut som vår ugn gör. Så om Riksantikvarieämbet kallar det hela för ett fornminne, så behöver det inte vara fel.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)