7.3 Hela halvön
Mångas minnen från Brevikshalvön med omnjed
Med syfte att finna intressanta detaljr som vi kan ha nytta av i vårt bokprojekt har vi läst de cirka 70 intervjuer som Majbritt Faith-Ell gjorde omkring år 1970 och som Inga-Britt Bildt skrivit ut.
Ur det materialet har vi kopierat följande av intresse.
Erik Eklund, född 1907. Kom till Tyresö 1932
-När jag kom hit bodde jag hos mina svärföräldrar, Gustafssons, nere vid gamla Tegelbruket, där de haft sitt yrkesarbete. De bodde kvar i gamla stugan på ett rum och kök. Jag var arbetslös men min svärfar Reinhold G. kunde ge mig jobb här. Vi gjorde grunder och litet av varje till tomtköpare på Brevikshalvön. Svärfar var grundläggare och tog de jobb som han blev erbjuden. Vi grävde också brunnar. Man fick ta upp en yta på ungefär två kvadratmeter och så grävde man undan för undan. Var det dåliga sidor då spontade man, som det heter, satte plank och stämpel så att det inte skulle rasa. Man grävde undan för undan och kastade upp lera och jord. Om man kom på berg fick man spränga och det kunde min svärfar för han var bergsprängare. Lönen var 75 öre i timmen. Någon semester fanns inte. Arbetstiden var i regel 8½ timme, ibland längre. Många sökte vatten med hjälp av klykor (slagrutor) och i regel stämde det bra att det fanns vatten. Så småningom övergick de till att borra brunnar i stället. Det blev bättre och billigare. Vi grävde brunnar till mellan fem och sex meter.
Man tog en klyka av sälg och när det var vattenåder då började den att röra på sig, då gick den ner. Ju mer man höll ner ju mer spjärnade den emot. Det var så pass att barken släppte i klykan.
Tomten jag har nu köpte jag 1935. Erik Eklunds fru hette Sigrid Gustafsson, f 1910. Hon gick i skola i Bygdegården. Min svåger och jag byggde sommarhus tillsammans härute på beställning. 1934 gick första bussturen till Tyresö-Brevik. Då kostade ett månadskort 35 kronor. I sex månader fick man köpa kort för 35 kr och det sjunde kortet fick man fritt. Sedan var det ytterligare tre frikort på ett år. Efter kriget skaffade man bil.
Vi hade 75 öre först och sen begärde jag en krona av Atterberg och det tyckte han var förskräckligt mycket.
Eva och Rickard Åkerblom, Tjärnstigen.
- Jag kom till Tyresö 1935, säger Eva. Rickard kom 1933.
I en liten postlokal fanns ett stort skrivbord och en stol som kunderna fick sitta på och en hylla där man delade ut posten. Posten fick vi hämta uppe vid bussen vid bensinstationen (på andra sidan vägen där Konsum och ICA-butiken legat) och fick dra den på kärra i alla väder. Jag minns de kalla vintrarna 1941-42, det kunde vara 38 grader och man kunde knappt andas. (början av 40-talet)
Rickard arbetade hos sin bror Thure: Virket hämtade vi på Fleminggatan 4. Brädgården hade ingen egen såg. Thure var kvar i brädgården till 1949. Lantbrevbäringen omfattade hela Brevikshalvön. Jag cyklade första halvåret över vintern, men sedan blev det bil. När jag cyklade var det utbärning till Trinntorp. Sjögren nere på Brevik hade väska dit och så fick de boende hämta posten där. Från våren 1950 blev det utbärning ända till Brevik.
Anna-Lisa Tunevi, född 1914 kom till Tyresö 1943 på hösten.
Vi var sju lärare i hela kommunen och det var väl Kumla skola och Tyresö kyrkskola och så fanns det en skola i Vissvass. Under vissa år fanns det en lärare där.
Gustav Norberg, född i Norrgården i Vissvass 1914.
-När jag började skolan arrenderade Tyresö kommun av min far stora salen så där gick jag i skolan i tre år. Alla sex klasserna undervisades av samma lärarinna. Antalet skolelever kunde variera från 12 till 16-17 stycken.
En pojke och en flicka från Dyvik gick också i skolan hos oss. 1925 byggde de skolan i Vissvass och då flyttade vi ditupp. Där gick jag i fortsättningsskolan. . På somrarna brukade man leverera mjölk till sommarboende i Ällmora. En del hämtade själva och till andra rodde man över fjärden. På Breviksvägen 42 ligger ett grått hus med brutet tak. Det låg tidigare vid Brevik bredvid tennisplanen och flyttades. Gösta Boström har sålt huset nu. Gunnar N var med och byggde Ällmoravägen och vägen ut mot Ällmora Noret mot Kalvfjärden. Då fick man gräva med spadar, borra för hand och spränga. Några maskiner fanns inte.
Ingrid Bogren, f. 1921 kom till Tyresö 1926 eller 1927….
familjen Jansson som bodde där (Funkis) . Mannen var chef för bussarna i Tyresö då, han startade bolaget. De hade ett bageri och även droskrörelse.
Ivar Appelberg, 103 år 1992, kom till Tyresö första gången 1910
Omkring 14 mars varje år kom arrendatorerna för att betala arrendeavgifterna. Det var också tidpunkten för sökande av nya arrenden och för dem som gjorde dagsverken.
sonen Sten Appelberg
Om vägbyggandet: Förr använde man sig mycket av det naturen gav och då var det ju ris som man la i botten och sen tog man leran vid sidan i diket och la ovanpå och till slut grus och pinnmo ovanpå och jämnade av.
Ivar Holmgren, f.1914, kom till Tyresö 1939.
Under kriget: Det var grusvägar då. Vägarna plogades av Tyresö gård med hästplog.
….omkring 1930. Min pappa kom och hämtade dem med häst och släde, lånade från gården, borta vid Finntorp, där Vendelsöbussen passerade Tyresövägen.
Nils Nilsson, född 1909. Kom till Tyresö 1946
När vi flyttade hit gick sälen in i Erstaviken. Man kunde se sälen sticka upp nosen ur vakarna för att få luft. Vid Talludden särskilt kunde man se det om kvällarna. Sälarna kom in för strömmingens skull, när den lekte.
Ture Åkerblom, f 1898
1920 hade jag en vedgård vid Roslagstull. Sedan hade jag olika verksamheter i Stockholm. Jag hade billig bilstation på Smålandsgatan 4 bland annat. 1934 var jag vid Tyresö Strand och besiktigade kaféet och affären vid Strandallén (som drevs av Jarefeldt). Då hade bussarna kommit igång. Grosshandlare Nyberg, som var på Vendelsö, han hade ju all anledning att få igång en busstrafik så han skulle kunna få ut sina kunder. Han startade bussbolag tillsammans med två bröder Karlsson, Konrad Jansson och så Rundlöv, som sedan hade Vendelsö brädgård, och så han själv, de var fem stycken. Jansson byggde "Funkis", öppnade bensinstation och så var det ändstation i början för bussen gick inte längre än till slottet. Så hade han kafé därnere. Det var Holger Blom, sedermera stadsarkitekt i Stockholm, som ritade den nyare affären nära kyrkan. De som arbetade för tomtbolaget här, det var Wahlman och Blom. Vi öppnade brädgården här 1934. Jag var anställd hos Ivar Holmers brädgård som hade sin huvudaffär på Fleminggatan där nämndhuset ligger nu. De anställde en ny direktör och han köpte den här tomten Strandallén 4 som var en sportstuga bara. Där var det ett tomtbolag som bröderna Stahre hade och som verkade som försäljare här. De gick i konkurs så att Holmers köpte den här och då blev jag utskickad som föreståndare. Då skulle vi bara ha en brädgård här och vi skulle knappast sälja cement en gång men det var inte många dagar man hade öppet förrän dom kom och sa: Har ni det och har ni det och har ni det? Då sa jag att frågar dom tre gånger så skaffar vi grejorna. Till sist blev det järn, och färg och bosättningsaffär av alltihop. I alla fall bodde jag på Lidingö när jag blev anmodad att sköta om Tyresö brädgård och det var i september 1933 som jag kom ut här och började bygga skjul och grejer. Sen öppnade jag för gott den 1 januari 1934…… och till sist så hade vi färg och järn och tallrikar och knivar och gafflar och leksaker med mera. 1947 öppnade jag en timmersåg. Då sågade vi 10 000 timmer här. Den största utvecklingen som vi nådde, det var 1947. Förutom timmer hade vi fem brunnsborrningsmaskiner och folk som byggde sportstugor, sålde jord och hade timmeravverkning. Då var det full fart här med 25 anställda. Brevikshalvön och hela delen här styckades 1931-32….. sista gången jag jobbade i brädgården, det var halva sommaren 1989.
Tyra Persson, Sikvägen, f 1916
Skolan var i Vissvass. Den första lärarinnan hette fröken Johansson och den andra hette Heide Berg. Tekla Hallberg var sen min lärarinna och till jag gick ut skolan. Jag gick i fortsättningsskola också. När den vanliga skolan slutat efter sex år så fick man undervisning under lovet. Vi hade två månader ledigt på vintern och ungefär lika länge på sommaren. Pappa och mamma flyttade till Brevik 1938. Då bodde vi i Hallbergs villa. I Brevik arbetade pappa hos sommargäster i trädgården.
Anna-Lisa Dahlström, född 1915
Hon växte upp i Stormyra och gick i Vissvass skola Läraren hette Heide Berg, en sträng fröken. Skolan började vid niotiden och slutade två-halv tre.