2.17 Ällmoravägen 2 & Breviksvägen 180
Historier bakom Lagerstams ”Villa Eriksberg”
(=Brevik 1:7 & 1:16= Breviksvägen 180 / Ällmoravägen 2 & 4)
De två fastigheternas historia
Kurt Lagerstam har sparat de två fastigheternas lagfarts- och köpehandlingar. Främst ur de handlingarna kan följande ägarhistoria sammanställas:
1. Handlaren (Carl) Axel Pettersson 1902-1917:
Köpet av Eriksberg 1: Markisen sålde den 9 september 1901 (köpekontrakt) till handlaren C Axel Pettersson från Stockholm: 28000 kv.fot (=2468 kvm) tomt. Det är Breviksvägen 180 = Brevik 1:7, som kallades Eriksberg. Köparen skall enligt kontraktet inom en månad från köpedagen ha uppsatt ett snyggt staket (ej gärdesgård) omkring det köpta området. Och lägenheten får ej användas till annat än bostadsändamål – dock att köparen har rätt att själv idka diversehandel till den 9/9 1911, dock ej sprit eller maltdrycker. Köpet avlutades den 30/1 1902 (köpebrev) med kravet att tomten ska vara bebyggd under år 1902. 1902-02-14 Fastigheten Brevik 1:7 (Eriksberg nr 1) bildades sedan genom avstyckning från Brevik 1:1. Enligt en lantmäterikarta från 29/1 1902 är tomten 2468 kvm och ett bostadshus är inritat på tomten, men det är inte säkert att det huset var färdigbyggt när kartan ritades: kanske fanns då bara grunden eller bara det blivande husets hörnmarkeringar. Carl Axel Pettersson beviljades lagfart först den 8 april 1902 och huset byggdes av honom. Han ska sedan ha startat en diversehandel i huset. Efter några år ska dock denna rörelse ha lagts ner, men återuppstod och flyttades sedan till Breviksvägen 181.
Tomten Eriksberg 1 och husets utseende den 29 januari 1902 enligt lantmäterikartan.
Köpet av Eriksberg 2: Enligt köpekontrakt 30/9 1903 och köpebrev den 12 januari 1904 sålde markisen till handlaren Carl Axel Pettersson från Brevik: 14765 kv.fot (=1/4 tunnland =1301 kvm) tomt gränsande till Eriksberg. Den tomten (Eriksberg nr 2) avstyckades den 26 april 1904 (av lantmätare Konrad Jansson). Enligt en lantmäterikarta från april 1904 är tomten 1301 kvm och obebyggd, medan Eriksberg 1 då har tre byggnader.
Lagfarten beviljades redan den 26 april 1904. Det är oklart varför denna kompletterande tomt köptes till.
De två tomterna Eriksberg 1 och 2 samt byggnadernas utseende enligt lantmäterikartan från april 1904.
Den förste ägaren Carl Axel Pettersson var född 27 maj 1868 och flyttade som 20-åring från Breviks gård år 1888 till Katarina församling i Stockholm. Han var handlare i Stockholm i många år. Gissningsvis hade han affär samtidigt i Brevik och i Stockholm. Det är oklart om affären i Brevik fungerade året om eller bara sommartid, men gissningsvis kunde han leverera ut varor med ångbåten på beställning även på vintern. Någon torde ha bott i huset även om vintrarna. Det är f.n oklart varför han sålde Villa Eriksberg och när han dog. Han vara bara 49 år när han sålde. Kan det ha varit så att han var tvungen att sälja som följd av oturliga affärer under kriget?
Familjen dominerade Brevik: Carl Axel Pettersson hade under sin ägartid flera nära släktingar i Brevik:
- Sin pappa Jakob Fredrik Pettersson, som bott på Breviksgård sedan år 1869 och som bodde kvar i Villa Hasselhyddan till sin död år 1928.
- Sin bror fjärdingsman Gustaf Pettersson som sedan år 1905 bodde vid Bergshyddan på Breviksvägen 172 till sin död 1935 och som formellt var arrendator av Breviks gård från 1895 till sin död år 1935, trots att gården var nedlagd. Däremot fanns fisket kvar.
- Sin bror (Knut) August Pettersson (född 1873) som köpte Villa Björkbacken (på nuvarande Breviksvägen 185) år 1902 och som senare byggde och drev affären på Breviksvägen 181. År 1916 etablerade Knut August affärsverksamhet inom diverse- och speceribranschen, vilken han drev till 1939. Det är oklart i vilket hus den rörelsen drevs åren 1916-1922, då affären på Breviksvägen 181 byggdes. Knut August köpte den tomten år 1919 (vilket för övrigt var samma år som tennisbanan avstyckades). I den butiken drev Knut August Pettersson affären vidare tills köpman Erik (Leonard) Sjögren köpte den fastigheten år 1939 och drev butiken vidare.
- Sin syster Agda Lundgren (född Pettersson i Breviks gård 1886) som köpt pensionat Bergshyddan, som hon i vart fall under 1930-talet drev. Det är tyvärr för närvarande oklart när hon flyttade till Stubbvretsvägen 1 och när hon dog där.
- Även brodern Hugo Wågert (född Pettersson i Breviks gård 1879) verkade i Brevik. Han var affärsman och ägde flera hus i Stockholm. Han drev under många år det som hette Munkbrovågen. Det var en flytande fisklada med sumpar i, som låg där Gamla Stans T-banestation nu finns.
Kvar idag finns i Brevik flera släktingar till Axel Pettersson:
- Dels Lars Fermbäck (född Pettersson år 1929, Breviksvägen 185) som är sonson till den ovan nämnde handlaren August Pettersson som i sin tur var bror till (Karl) Axel Pettersson.
- Dels Göran Fermbäck (Breviksvägen 183) som är son till Lars Fermbäck.
Man kan säga att under Axel Petterssons ägartid så dominerade familjen Pettersson livet i Brevik (i vart fall när det inte var sommarlov) genom sina olika verksamheter som service åt de sommarboende.
2. Grosshandlare Carl Nylin 1917-1924:
Den 17 oktober 1917 säljer Karl Axel Pettersson båda fastigheterna till grosshandlaren Carl Nylin enligt köpekontrakt. Köpebrevet är daterat 12 november 1917 och lagfart beviljad 20 nov 1917.
Det är f.n. oklart vem denne grosshandlare Carl Nylin var och om han hade fastigheterna enbart som sommarnöje. Det är ju bland annat möjligt att han köpte främst för att kunna ha svin och trädgårdsodlingar där som matförstärk-ning till sin familj under slutet av kriget. Eller köpte han för att rädda fordringar som han hade gentemot Axel Pettersson?
3. Änkefru Matilda Afzelius 1924-1938:
Den 7 september 1924 säljer Carl Nylin (med godkännande av sin hustru Hanna, född Ekblad) båda fastigheterna till fru Matilda (Paulina) Afzelius, som bodde på Adolf Fredriks Torg 1 (d.v.s nuvarande Mariatorget) i Stockholm. Köpebrevet är daterat den 2 mars 1925 och då ingick i köpet bland annat salsmöbler, taklampa, tågmatta, trädgårdsmöbler, trädgårdsredskap mm. Matilda Afzelius beviljas lagfart 28 september 1925.
Hon var född Moll 1855-01-12. Hennes man hade dött 59 år gammal redan år 1914. Han hette Henrik Nicolai Clausen Afzelius, var född 1849 i Enköping, och var teologie kandidat, hovpredikant och lektor vid Nya Elementarskolan i Stockholm. Matilda verkar ha utvecklat och som föreståndare drivit Afzelii Elementarläroverk för Flickor i Stockholm, där hennes man verkade som rektor.
Afzelii Elementarläroverk för Flickor bör ha varit Matildas stolthet: den startades 1890 (och var då en fortsättning på Vasa Högre Flickskola, som funnits sedan 1878). Skolan hade lokaler på många ställen på Östermalm, mest i stora bostadslägenheter, till exempel år 1925 på Floragatan 18. Men år 1929-1931 lät Matilda bygga ett nytt skolhus, ritat av arkitekt Ragnar Östberg, på Hälsingegatan 2. Det huset innehåller nu Judiska Museet. När Matilda dött övergick hennes skola från år 1939 att kallas för Vasastadens Kommunala Flickskola.
Syftet med Matildas köp: När Matilda köpte Villa Eriksberg så var hon 62 år gammal. Hon hade många nära släktingar som sommarboende i Brevik och torde ha köpt fastigheterna för att komma nära dessa släktingar under sitt sommarlov från läroverket:
- Systern Augusta Neijber (född Moll 1846-12-25) bodde sommartid från sommaren 1906 fram till sin död år 1938-06-06 på Breviksvägen 190 i det som många kallar för Tigerschiöldska huset (efter Augustas dotter Ester som var gift med Hugo Tigerschiöld och som också bodde i det huset). Ester dog 1940.
- Augusta Neijbers dotter Gerda Hammarskiöld bodde fram till sin död 1965 sommartid i Villa Solbacken på Breviksvägen 199/Breviksliden 2. Hon var gift med generallöjtnant Ludvig Hammarskiöld som dog 1958.
- Augusta Neijbers dotter Ingrid Setterwall bodde sommartid i villa Lillängen på Öringhamnvägen 7 fram till sin död 1958. Hon var gift med kapten Albin Setterwall som dog 1948.
- Augusta Neijbers dotter Anna Gyllenstierna bodde sommartid i villa Fagervik på Öringhamnvägen 5 fram till sin död 1977. Hon var gift med generalmajor Göran Gyllenstierna som dog 1958.
Dessa tre systrar Neijber hade alla många barn och en omvittnad social sammanhållning i sitt aktiva sommarliv i Brevik. Detta måste ha varit av stort värde för den barnlösa änkefrun Matilda. Så om familjen Pettersson enligt ovan dominerade Brevik under en stor del av året, så kan man nog säga att systrarna Moll och Neijber med familjer och vänner dominerade Brevik under sommar-loven på Matildas tid som fastighetsägare.
Matildas spridda dödsbo: När Matilda dog den 18 oktober 1936 bodde hon på Artillerigatan 77. Hon efterlämnade då inga barn, utan dödsboet bestod av en syster och framför allt många barn till andra syskon:
- Systern änkefru Augusta Neijber (Narvavägen 8, Stockholm) född Moll
- Barn till avlidna systern Lotten Crump, född Moll
- Barn till avlidne systern Sophie Forssner, född Moll
- Barn till avlidne brodern mäklaren Fritz Moll
- Barn till avlidne brodern riksbankschefen Victor Moll
- Molls släktfond
- Afzelii släktfond.
Detta dödsbo beviljades lagfart den 31 mars 1937 och en advokat verkar ha fått i uppdrag att dels söka sälja Villa Eriksberg så snart som möjligt och dels söka få fatt på så många delägare som möjligt för att dela ut pengarna. Troligen insattes de två fonderna i dödsboet för att det var så svart att få tag på många av dödsboets delägare som var spridda över världen på okända adresser.
4. Familjen Lagerstam sedan 1939:
Matilda Afzelius sterbhus säljer båda fastigheterna till Agnes Lagerstam enligt köpekontrakt den 15 mars 1938. Köpebrevet är daterat 25 april 1938 och lagfart beviljad 4 maj 1938. Agnes Lagerstam och hennes make Edvard Lagerstam bodde på Sankt Paulsgatan 25 i Stockholm. Edvard Lagerstam hade Prols fabriker. (Prols var stor leverantör av oljebemängda sågspån bl.a till armén för renhållning av golv.) Han dog 1968. Hans hustru Agnes hade avlidit redan 1948. Edvard och Agnes hade sönerna Kurt och Hans Lagerstam.
Efter olika formella turer inom familjen blir Kurt Lagerstam ensam ägare till de båda fastigheterna den 8 april 1964. Numera är Kurt Lagerstams dotter Catharina ägare till båda fastigheterna.
Eriksbergs byggnadshistoria
På de två fastigheterna har det funnits fyra byggnadsplatser: Det stora huset som vuxit till, ett hus som ersatts med garaget och två hus som är borta nu.
Huvudbyggnaden: Från början år 1902 var huset rektangulärt och år 1904 har det fått två tillbyggnader. Dessa bör vara från omkring år 1903. Huset har en hel del underliga prång, vilket nog är kvar från tiden då det var handelsbod. Huset är byggt av kraftiga plank och var från början beigefärgat med bruna knutar. Sedan blev det rött med vita knutar och nu är det gulmålat på den nya liggpanelen, som kom till omkring år 1990. Alla fönster byttes ut för några år sedan.
Vedboden med pigkammare: Där garaget är nu fanns tidigare en så kallad vedbod samt två pigkammare vilka innehöll värmekällor mm.
Hörnhuset: På lantmäterikartan 1902 finns det ett litet hus i hörnet ut mot Breviksvägen/Ällmoravägen. Där är nu något som ser ut som en stenmur. Det har varit en stengrund till ett hörnhus. Från början år 1902 var det huset litet, på lantmäterikartan bara cirka 2,5 x 3 kvm. Senare verkar det har byggts till och om för att bli vinterbonat och fungera som tjänstebostad och gästhus med sin stengrund som fortfarande står kvar. Huset revs omkring år 1950. Hörnhuset kan kanske kallas för den tidens friggebod.
Svinhuset på den övre tomten: När mina föräldrar köpte så fanns det ett svinhus och svingård på tomtens övre del. Svinstian var troligen från Axel Petterssons tid eller i vart fall från första världskriget. Vi hade aldrig svin där utan gjorde om den tomten till idrottsplats från 1940-talet. Vi kallar den fortfarande för idrottsplanen. Rolf Sjögren kommer ihåg att han sett svinhusets grund som syntes kvar förmodligen på 1940-talet.
Tomten vriden med tiden: Från början var nog husets huvudentré från grinden som är ut mot Ällmoravägen. Nära den grinden stod i många år en hammock och markerade trädgårdens sociala centrum. Men när bussarna började vända vid Mossvägen och brummade upp för den branta backen alldeles utanför staketet (och trafiken på Ällmoravägen ökade även i övrigt) så gick det inte att sitta i lugn och ro där längre. Därför har trädgårdens bruk numera blivit riktat mera nordväst ut än söderut.
Kurt Lagerstams några barndomsminnen
Kurt Lagerstam lekte med Erik Viper (som bodde på Ällmoravägen 33) och Björn Hysing (som bodde i det nu gula huset bortom Bergshyddan där Sveiby också bodde ibland, d.v.s Breviksvägen 170). De deltog i våra idrottsövningar här på tomtens ”idrottsplan”, där vi även spelade badminton.
Vi badade i Borgviken. Där fanns inget badhus. Det enda som fanns där var bryggan (d.v.s Kumlins brygga).
En vanlig sommarpromenad gick längs Ällmoravägens slut och sedan åter över Dyviks gård. Det var en förnämlig promenadväg som vi utnyttjade i många år.
Minnen angående Breviks Idrottsklubb BIK
Lars Fermbäck minns att han och Hans Lagerstam idrottade tillsammans på 1940-talet och att de kallade sin verksamhet för BIK. Utöver höjdhopp på ”idrottsplan” och kapplöpning på landsvägen så förekom bland annat kappsimning i Borgviken. Den omfattade bara tre startande simmare: Lars Fermbäck, Hans Lagerstam och Ingmar Liljeberg, som då bodde nära Ällmora gård.